Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

EU är elefanten i rummet

Den 2:a maj hölls den sedvanliga partiledardebatten på SVT. Ämnena som behandlades var pisamättningen, kriminalitet, klimatet, sjukvården och pandemin samt migrationen. Dock dök elefanten i rummet aldrig upp i studion – EU. Elefanten i rummet.

Detta är dessvärre föga förvånande – ECT har granskat vilka politiska frågor SVT:s Agenda väljer att fokusera på. I de hundra senaste programmen har 34 diskuterat kriminalitet och säkerhetspolitik, 30 migration, medan frågor som bostad, kultur, jämställdhet och skola tagits upp i sex eller färre av de hundra avsnitten. EU fanns inte ens med på listan.

... den svenska journalistkåren visar bristande EU-kunskaper ...

Näringslivets Medieinstitut har jämfört EU-rapporteringen i Dagens Nyheter och den franska tidningen Le Monde. Slutsatserna talar för sig själva: Le Monde hade utförligare och mer regelbunden rapportering om de största politiska konfliktlinjerna i EU, medan DN brast i att citera de tongivande EU-aktörer och redogjorde inte för de politiska förhållanden mellan EU-parlamentet och Rådet, där representanter för EU-medlemsstater förhandlar om EU-lagstiftning.

Anledningar till att den svenska EU-rapporteringen är begränsad och otillräcklig är välkända: att den svenska journalistkåren visar bristande EU-kunskaper, och att svenska nyhetsredaktioner uppvisar litet eller inget intresse för nyhetsinslag om EU. Ylva Nilsson uppskattar att det i 2019 enbart finns sju svenska EU-korrespondenter, medan Danmark har fjorton och Finland elva.

Regeringens politik blir EU-politik.

Att Sveriges långa tradition av medborgerlig insyn, delaktighet och inflytande nästan inte finns vad gäller EU-frågor är särskilt problematiskt när Sverige kommer att inta ordförandeskapet i Rådet mellan januari och juni 2023. Ordförandeskapet i Rådet innebär att landet i fråga driver EU-lagstiftningsarbete framåt och genomför sina prioriteringar för EU-samarbetet.

Vem som blir Sveriges nästa statsminister nästa år kommer därför att sätta sitt avtryck på Unionen. Regeringens politik blir EU-politik. Ändå förblir det politiska samtalet om EU tyst. Vilka prioriteringar för EU-samarbete vill de svenska politiska partier föra fram? Kommer det nya konservativa blocket (K, M, SD och L) enas om sådana prioriteringar? Vad blir konsekvenserna för Sverige och EU ifall ett EU-kritiskt parti som SD får inflytande över regeringens EU-politik?

Nästa års valkampanj borde därför bli ett gyllene tillfälle att ha en bredd, inkluderande och livlig nationell debatt om EU.

Av den anledningen hoppas jag på att radio- och tv-kanalerna stärker deras EU-bevakning under nästa års valkampanj. Att de anordnar särskilda EU-debatter med fokus på det svenska inkommande ordförandeskapet. Att EU-dimensionen blir en naturlig del i de politiska partiernas valprogram och retorik. Att de presenterar sina förslag på vilka frågor de vill driva på EU-nivå, särskilt när konferensen om Europas framtid, som lanserades den 9:e maj, kommer att löpa under hela 2022 och bidra till debatter och diskussioner om EU och de gränsöverskridande utmaningar som Unionen står inför.

Nästa års valkampanj borde därför bli ett gyllene tillfälle att ha en bredd, inkluderande och livlig nationell debatt om EU.

Michel Anderlini

doktorand i global politik, Malmö Universitet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel