Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

EU-kommissionens Sverigechef: 1 800 miljarder euro för att Europa ska återhämta sig efter pandemin

Det är nu snart ett år sedan coronaviruset drabbade Europa. EU:s ekonomier hamnade i fritt fall och miljontals människor har förlorat sina jobb.

I Unionen som helhet var nedgången i BNP förra året mer än sex procent. Länder med stor turistsektor drabbades särskilt hårt, Spanien till exempel minus elva procent. Därutöver är ländernas förutsättningar att finansiera en egen återhämtning mycket olika.

I detta läge beslöt EU:s stats- och regeringschefer att agera kraftfullt, snabbt och solidariskt.

Tillsammans med flerårsbudgeten 2021-2027 ger det EU en finansiell slagstyrka på mer än 1 800 miljarder euro för att stödja återhämtningen.

För ekonomisk återhämtning i de värst drabbade delarna av EU är det inte tillräckligt med lån, det krävs också bidrag. Därför tillskapades återhämtningsplanen Next Generation EU som trädde kraft den 18 februari. Det är på många sätt en historisk företeelse: för första gången tar EU i större omfattning gemensamt upp lån, 750 miljarder euro. Tillsammans med flerårsbudgeten 2021-2027 ger det EU en finansiell slagstyrka på mer än 1 800 miljarder euro för att stödja återhämtningen. Av detta ska 312,5 miljarder euro fördelas som bidrag enligt en fördelningsnyckel som tar hänsyn till bland annat fallet i BNP, arbetslösheten och BNP per invånare.

I absoluta tal kommer de största bidragen att gå till de hårdast drabbade länderna, bland annat Italien och Spanien. Sverige kan räkna med drygt 30 miljarder kronor i bidrag.

Hur ska då dessa stöd, som alla skattebetalare i EU bidrar till att finansiera, användas?

Sverige har många företag som har möjlighet att få del av den gemensamma upphandlingen inom bland annat inom digitaliserings- och klimatområdena.

Återhämtningsplan bygger på följande principer:

1. Solidaritet. När Unionen drabbas gemensamt så ställer länderna upp för varandra och de som drabbas hårdast får mest stöd. Denna solidaritet är grundläggande för EU-samarbetet. Samtidigt har alla EU-länder också ett gemensamt intresse av fungerande ekonomier och en vidmakthållen efterfrågan på den inre marknaden. Sverige har många företag som har möjlighet att få del av den gemensamma upphandlingen inom bland annat inom digitaliserings- och klimatområdena.

2. Investering i hållbarhet. När skadorna på ekonomierna ska repareras görs det i enlighet med en av EU:s centrala framåtblickande prioriteringar: klimatmässig hållbarhet. För att underbygga målet om ett fossilfritt EU till år 2050 ska minst 37 procent av medlen planens medel gå till åtgärder som främjar hållbarhet. Alla åtgärder måste dessutom respektera den miljöpolitiska principen "gör ingen betydande skada".

3. För framtidens ekonomi. Utöver återhämtningen ska EU:s ekonomier också bli motståndskraftigare och konkurrenskraftigare. Minst 20 procent av åtgärderna måste bidra till en ökad digitalisering av ekonomierna, för att Europa ska stå starkt i den allt mer digitala globala ekonomin. För att få del av återhämtningsstödet måste medlemsländerna också genomföra reformer som är nödvändiga för att ekonomierna ska generera mer tillväxt.

4. Kontroll och revision. Det är av största vikt att säkerställa att pengarna används korrekt och till avsedda ändamål. För att få stöd åläggs medlemsländerna därför att presentera handlingsplaner med åtgärder, åtföljda av milstolpar och mål, så att resultaten kan avläsas.

Upptäcks brister eller oegentligheter kan betalningar stoppas eller medel återkrävas.

EU:s kontroll- och revisionsmyndigheter – Revisionsrätten, antibedrägerimyndigheten Olaf och framöver den gemensamma åklagarmyndigheten Eppo – kommer att utöva sin ordinarie kontroll. Därtill åläggs mottagarländerna transparens i fråga om de egna kontrollsystemen samt utökad redovisningsskyldighet. Upptäcks brister eller oegentligheter kan betalningar stoppas eller medel återkrävas. Därutöver innehåller återhämtningsplanen en väsentlig innovation: utbetalningarna villkoras till att varje land respekterar rättsstatsprincipen om ett oberoende rättssystem, för att säkerställa att EU kan pröva användningen av gemensamt finansierade medel gentemot ländernas rättsliga instanser.

Kriser är i regel inte de samma som tidigare och EU har på relativt kort tid lyckats enas om återhämtningsplanen för att bemöta pandemin. Medlemsländerna ska nu fram till april inkomma med handlingsplaner med förslag på åtgärder för återhämtning och reformer. Dessa utvärderas sedan av EU-kommissionen och ska sedan också godkännas av övriga medlemsländer. Behoven är stora och EU har agerat så snabbt som det har varit möjligt. Förhoppningsvis kommer utbetalningarna till länderna att kunna börja ske i år.

EU:s förmåga att agera måste leva upp till de utmaningar vi gemensamt står inför och agera kraftfullt. Med stödet till återhämtningen och investeringarna i vår framtid kan Next Generation EU förvandla den enorma utmaning som pandemin utgör för EU till en möjlighet.

Christian Danielsson

Chef för EU-kommissionens representation i Sverige