Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ewa-Leena Johansson: Av 290 kommuner leds 197 av en man – det duger inte!

Hälften av vår befolkning är kvinnor – då borde det vara rimligt att våra politiska församlingar också speglar det förhållandet.

Annons

Eller räcker det med att det får "bli som det blir" eller borde vi jobba mer för att få en bättre fördelning. För visst är jämställda politiska församlingar något att eftersträva.

Fler kvinnor i politiken innebär enligt forskning mindre korruptionsrisk, en mer familjevänlig politik och tillika mer kompetenta fullmäktigeförsamlingar.

Om man köper forskningsresultaten så spelar det roll vilken könsmässig sammansättning våra beslutande församlingar har. Fler kvinnor i politiken innebär enligt forskning mindre korruptionsrisk, en mer familjevänlig politik och tillika mer kompetenta fullmäktigeförsamlingar. När männen dominerar politiken glöms dessa aspekter ofta bort.

Kommunsverige styrs av män, konstaterar politiksajten Alltinget som har kartlagt könsfördelningen på den högsta politiska positionen i landets kommuner.

Av 290 kommuner har 197 en man som kommunstyrelseordförande. Endast 93 har en kvinna på posten.

Dessutom är det så att både kvinnor och unga tenderar att vara mer benägna att mellan valen lämna sina uppdrag ...

Om man djupdyker i kvinnors representation så framgår att vi har färre tyngre uppdrag och är sämre representerade i kommunfullmäktige. Dessutom är det så att både kvinnor och unga tenderar att vara mer benägna att mellan valen lämna sina uppdrag så fördelningen under mandatperioden blir ännu skevare.

I vårt fullmäktige är jag rätt nöjd då jag tittar på oss fyra majoritetspartier, vi har tillsammans nästintill en könsfördelning på 50/50, men våra tre samarbetande oppositionspartier har endast två kvinnor av sina totalt 18 ledamöter. Efter valet har vi tillsatt en ny styrelse i vårt kommunaltekniska förbund. Den nya styrelsen består av mig och 17 män. Inte en okej tillsättning enligt mitt sätt att se det.

Om man påpekar det uppenbara förhållandet hörs ofta argument av typen "vi tycker det är viktigast att ha rätt folk på rätt plats och kompetens går före jämn fördelning mellan könen".

Numerär jämställdhet verkar kunna få politiska konsekvenser, så visst är jämställda politiska församlingar något att bry sig om.

Det visar att man inte värderar forskningsresultat. Numerär jämställdhet verkar kunna få politiska konsekvenser, så visst är jämställda politiska församlingar något att bry sig om. Vi får annars en sned fördelning av makten att utforma vårt samhälle. Även om man ställer sig tvivlande till forskningens trovärdighet så borde man skänka en tanke på legitimiteten för offentliga beslut och hur dessa påverkas när vissa grupper systematiskt är underrepresenterade. Sammanfattningsvis visar forskningen att den genomsnittliga folkvalda kvinnan i svenska kommuner har mindre politisk makt än den genomsnittlige mannen.

Det sägs ibland att det råder en enighet gällande jämställdhet över partigränserna, men i verkligheten visar inte partierna det.

Det är synd att det är på det sättet. Samtidigt är jag inte för kvotering. En övervikt av vissa grupper på inflytelserika positioner kan vara ett tecken på bristande demokrati. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, men hur ska det uppnås? Det sägs ibland att det råder en enighet gällande jämställdhet över partigränserna, men i verkligheten visar inte partierna det.

Jag känner en oro för framtiden. Vi har stora välfärdsutmaningar framför oss som vi behöver lösa tillsammans. Demokrati och politiska församlingar ska byggas av folket tillsammans, tänk på det!

Ewa-Leena Johansson

Ordförande i kommunstyrelsen i Ljusnarsberg (S)

Annons