Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ewa-Leena Johansson (S): Ny lekpark i Kopparberg – tänk om den blir alldeles för säker!

Trots tiden vi befinner oss i, med att hålla både avstånd och hygien, så görs vardagliga saker också. Vi har nyss påbörjat bygget av en lekpark.

Som brukligt när grävmaskinen står på plats så kommer frågorna. Vad ska det bli? Varför en lekplats när vi vill ha en parkering? Och självklart: vad kostar det?

Hutlöst dyrt kan tyckas, men kraven på säkerheten för lekplatser är höga och styrs av en Europastandard.

Svaren är: Vi bygger lekplatser där vi vet att många barn är folkbokförda, vi bygger på parkmark där man inte får anlägga parkering och priset för en lekplats brukar ligga runt en halv miljon kronor. Hutlöst dyrt kan tyckas, men kraven på säkerheten för lekplatser är höga och styrs av en Europastandard.

Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till lek. I Kommunens uppdrag ligger att se till att det finns lekplatser där barn kan vistas. Lekplats som begrepp introducerades redan 1826 av Friedrich Fröbel som då skrev en utförlig beskrivning av karaktär och funktion av barnens lekplats. Sveriges första offentliga lekplats anlades 1899 i Stockholm.

De utvecklas även intellektuellt då de tolkar världen och gör den begriplig samt motoriskt genom att i leken hoppa, springa och klättra.

Barn behöver leka. Enligt Rädda Barnen är leken helt avgörande för ett barns utveckling. Det är genom att leka som barn tar sig an världen och gör den begriplig. Barns hela personlighet utvecklas i leken. De utvecklas socialt i samspel med andra och känslomässigt då de lär sig att förstå sina egna och andras känslor. De utvecklas även intellektuellt då de tolkar världen och gör den begriplig samt motoriskt genom att i leken hoppa, springa och klättra. Barn bearbetar tankar och känslor genom sin lek, både positiva erfarenheter men även sådant som kan vara svårt.

Märit Jansson, docent i landskapsplanering vid SLU, har forskat om lekplatser sedan 2004 och berättar att barn pratar om utmaningar, att kunna röra sig snabbt och klättra högt, och om att hitta platser att krypa in i och göra kojor. De pratar också om att kunna manipulera miljön och göra den till sin.

Det finns mycket stöd i forskningen för vikten av att ha lösa delar som man kan göra något med.

Säkerhetskraven på lekplatser överanvänds och skapar statiska miljöer där barn inte utmanas och får lära sig hantera risker.

Säkerhetsstandarden är i sig inte dålig, problemet är att den skapar så mycket rädsla att man fastnar i att köpa in prefabricerade lekredskap och att den tolkas som att man måste såga bort grenar från klätterträd. Säkerhetskraven på lekplatser överanvänds och skapar statiska miljöer där barn inte utmanas och får lära sig hantera risker. Eftersom världen är full av risker behöver barn lära sig att känna igen och hantera dem. Då kan de också utveckla sin egen förmåga att bedöma risker och på så sätt skydda sig själva menar forskaren Märit Jansson.

Lekplatser behövs som utgår från vad barn tycker själva. Med dagens standard riskerar vi att skapa lekplatser så säkra att de blir tråkiga och därmed inte använda av barnen. En lösning kan vara att släppa lekplatstänket och skapa intressanta utemiljöer där det går att leka.

Mitt i Kopparberg finns en riktig "pärla" som förtjänar att utvecklas, nämligen Rydbergsdal. En plan för utvecklingen av naturområdet ska tas fram och där tycker jag vi borde ta med oss tänket om barns behov av spännande utemiljöer, eller vad tycker Du?

Ewa-Leena Johansson

Ordförande i kommunstyrelsen i Ljusnarsbergs kommun (S)