Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

EWA-LEENA JOHANSSON (S): Pandemin kan bli ett lyft för glesbygden

Att kriser tvingar fram förändring är känt sen gammalt. Att tala om utveckling under pandemin kan låta märkligt, men kanske är detta en början på något nytt.

Åtta månader in i pandemin så ser vi stora förändringar i hur människor lever och arbetar. Det som inte var möjligt för bara ett år sedan är nu fullt möjligt. När befolkningstäthet blev en högriskmiljö sökte stadsbor sig ut i landet och försäljningen av hus på landsbygden ökade markant.

För samhällsekonomin har omställningen varit problematisk, men för miljön har pandemin inneburit en positiv förändring. Kraven på högre utbildning blev plötsligt ortsoberoende och finns nu i hög utsträckning digitalt.

... ett paradigmskifte i storleksklass med den förändring som skedde då både Berlinmuren och Sovjetunionen föll.

Peter Ehrström – som är forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi – menar att pandemin medfört förändringar som är bra för landsbygdens livskraft och attraktion. Arbetslivet har förändrats och vi kommer inte att se en återgång då man sett att distansarbete fungerar. Man ser mer på resultat och inte på var man fysiskt sitter. Ehrström menar att det som sker nu är ett paradigmskifte i storleksklass med den förändring som skedde då både Berlinmuren och Sovjetunionen föll.

Stadsbor med rötterna i landsbygden kan flytta hem till landet igen och unga som växer upp i glesbygden kanske inte längre är tvungna att flytta bort för att kunna livnära sig. Det kan bli några av de förändringar som coronakrisen för med sig på längre sikt. Samtidigt påminner Ehrström om att vi befinner oss mitt inne i en pågående kris och att det därför är mycket svårt att sia något säkert om de långsiktiga effekterna av coronakrisen.

Om man bara behöver pendla en eller två dagar per vecka så kanske den acceptabla pendlingsradien ökar.

En av världens främsta experter på ekonomiska kluster, professorn i industriell ekonomi Charlie Karlsson, menar att pendlingsavståndet mellan bostad och arbete är en radie på cirka 45 minuter i restid. Peter Ehrström tror att det så kallade digisprånget – som man nu gjort på många arbetsplatser – kan medföra att pendlingsradien kan växa ytterligare. Om man bara behöver pendla en eller två dagar per vecka så kanske den acceptabla pendlingsradien ökar.

Den digitaliseringsomställning som gått på högvarv under den senaste tiden har visat att det är möjligt att bedriva både näringsverksamhet, utbildning och samhällskontakter med hjälp av digitala verktyg. Hemflyttade arbetsplatser och skolundervisning har gjort att beroendet av snabb och robust bredbandsuppkoppling aldrig varit större än nu.

Just därför är det mer angeläget än någonsin att möjliggöra för en fortsatt bredbandsutbyggnad.

Då är det oroväckande att tusentals hushåll och företag inte kan nyttja digitaliseringens möjligheter då bredbandsutbyggnaden bromsats in och nästan halverats under den senaste femårsperioden. Värst är situationen på landsbygden. Just därför är det mer angeläget än någonsin att möjliggöra för en fortsatt bredbandsutbyggnad.

Kanske gör krisen att fler inser möjligheterna med att bo och arbeta på landsbygden och vågar ta steget att flytta. Det är fullt möjligt att ha hela världen som arbetsfält samtidigt som du njuter av livskvaliteten på landsbygden. Vi som redan bor där välkomnar gärna nya grannar. Ni är efterlängtade.

Ewa-Leena Johansson

Kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsberg (S)