Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ewa-Leena Johansson (S): Trygghet och säkerhet är inte samma sak

Media rapporterade nyligen från Sveriges Kommuner och Regioners öppna jämförelsers rubrik ”trygghet och säkerhet”.

Annons

Fyra indikatorer: personskador (främst fallolyckor bland äldre), utvecklade bränder samt anmälda stöld- och tillgreppsbrott och anmälda våldsbrott uppgavs visa hur trygga våra medborgare känner sig. Då tryggheten var låg hos oss har jag fått många reaktioner, både från en del som instämde men också de som säger sig inte alls dela den bilden.

Inom trygghets- och säkerhetsområdet saknas till stora delar evidens i dag, det vill säga vetenskapliga bevis för att en viss åtgärd ger en rätt effekt.

Just trygghet borde definieras tydligare så man vet vad som avses och vad det är som påverkar invånarnas trygghet. Inom trygghets- och säkerhetsområdet saknas till stora delar evidens i dag, det vill säga vetenskapliga bevis för att en viss åtgärd ger en rätt effekt. Stiftelsen Tryggare Sverige skriver att ”säkerhet definieras som den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar, medan trygghet är individens upplevelse av säkerheten/risken. Det är viktigt att alltid arbeta med säkerheten först, framför allt genom en ökad formell social kontroll i form av till exempel polisiära insatser mot kriminella element och grupperingar. Först när det är säkert kan arbetet med ökad trygghet påbörjas.”

Den lågprioriterade mängdbrottsligheten uppmärksammas inte på samma sätt, trots att den är mycket utbredd.

De flesta brott, olyckor och samhällsstörningar kan orsaka oro hos medborgare. I dag möts vi ofta av nyhetsrubriker om grova våldsbrott. Den lågprioriterade mängdbrottsligheten uppmärksammas inte på samma sätt, trots att den är mycket utbredd. Sammantaget bidrar detta till oro och känsla av otrygghet. Det är inte alltid som kommunen har direkt möjlighet att påverka de olyckor och brott som sker inom kommunens geografiska område.

Trygghets- och säkerhetsfrågor är en viktig kommunal uppgift, men berör fler aktörer som vi måste samverka kring. Tillsammans behöver vi hjälpas åt för att öka känslan av sammanhållning och trygghet. Att känna sig trygg och ha tilltro till sina medmänniskor är avgörande för ett sammanhållet samhälle.

När vi startar grannsamverkan och varnar för att det begås många inbrott i området så är det brottsförebyggande, men inte särskilt trygghetsskapande.

Att förebygga brott och öka tryggheten är viktiga mål. Man kan lätt tro att de båda går hand i hand, men det behöver de nödvändigtvis inte göra. Det kan hända att känslan av otrygghet sammanfaller med risken att utsättas för brott. Men dessa båda kan inte alltid bekämpas på samma sätt, ibland står de till och med i motsättning till varandra. När vi startar grannsamverkan och varnar för att det begås många inbrott i området så är det brottsförebyggande, men inte särskilt trygghetsskapande. Inte så att det ena är mer rätt än det andra – utan för att illustrera vilken utmaning det är att jobba med trygghet.

... har vi skapat en trygghetsapp där våra invånare – dygnet runt, året runt – kan beskriva var de upplever sig otrygga ...

För att vi bättre ska förstå när, var och hur du känner dig otrygg så behöver vi fokusera på vad som ger upphov till otrygghet. Då kan vi adressera problemen till rätt aktör. Tillsammans med våra grannkommuner, Samhällsbyggnadsförbundet och polisen har vi skapat en trygghetsapp där våra invånare – dygnet runt, året runt – kan beskriva var de upplever sig otrygga och med hjälp av de uppgifterna kan vi se var, vad och vilka platser det krävs åtgärder på. Nu behöver vi er hjälp för att göra våra kommuner tryggare!

Ewa-Leena Johansson

Kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsberg (S)