Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ewa-Leena Johansson (S): Tystnaden är hatarens bäst vän!

Vi förtroendevalda förväntas driva samhället framåt och lösa olika problem.Men det är svårare att göra under hot och hat i den "det får ni tåla"-mentalitet som vuxit fram.

Annons

En händelse i en grannkommun påminde mig om min erfarenhet efter ett beslut om att lägga ned en skola där min yngsta dotter dessutom var elev. Min nioåriga dotter sa på avslutningen att "mamma, jag tänker aldrig mer gå hit". Trots att skolan skulle vara kvar ett år till så bytte hon skola och jag kan än i dag ångra att jag inte gjorde det direkt då beslutet fattats, men jag förstod inte vad hon fick utstå sin sista termin på den skolan.

Vi ska tåla att beslut synas och ifrågasätts. Så långt är det helt okej och en del av det politiska uppdraget.

Vi som politiker måste räkna med ilska när medborgarna känner sig svikna när vi fattar obekväma beslut. Vi ska tåla att beslut synas och ifrågasätts. Så långt är det helt okej och en del av det politiska uppdraget.

Men när det övergår till personangrepp, fysiska angrepp eller hot mot den förtroendevalda eller närstående har något gått väldigt fel. Att förtroendevalda utsätts för hat, hot och våld på grund av sitt politiska uppdrag är ett hot mot det demokratiska systemet på flera sätt.

Det kan bli svårare att rekrytera och behålla politiker, vårt öppna samhälle påverkas och i det långa loppet kan även den demokratiska beslutsprocessen påverkas.

Var fjärde förtroendevald uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt uppdrag.

FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) har kartlagt hat och hot mot lokalpolitiker under den gångna mandatperioden. Var fjärde förtroendevald uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt uppdrag. Undersökningar visar att hoten med åren tenderar att bli både fler och grövre. Värst drabbade är kvinnliga politiker med familj.

Det mesta av hoten och hatet förekommer i kommentarsfälten i sociala medier. Näthat är en tämligen ny företeelse, men mekanismerna bakom har funnits länge säger Jenny Klefbom som är psykolog och sakkunnig om näthat. Vi har alla lätt att dra förhastade slutsatser och svårt att ta in andra människors perspektiv. Ytterligare en egenskap som gör att vi kan börja hata på nätet är vår benägenhet att leta syndabockar.

Men hatet har en agenda. Där syftet är att få en politiker att backa, att tystna, att bli rädd.

Men det är också grundläggande att människor ska kunna protestera mot beslut de anser vara fel. Genom manifestationer, debatter eller andra protester. För den typen av aktiviteter har sociala medier inneburit fantastiska möjligheter. Att enkelt samla människor på en "plats" för att snabbt kunna reagera när nya beslut tas är uppfriskande för demokratin. Men hatet har en agenda. Där syftet är att få en politiker att backa, att tystna, att bli rädd. Det kan påverka nya personers vilja att ge sig in i politiken.

Vi har alla ett ansvar att tänka oss för vilket tonläge vi har och att påminna varandra när hetsiga debatter går över gränsen och förvandlas till hat och hot. Vi behöver förändra attityden om att förtroendevalda ska vänja sig vid och tåla att utstå hot, hat och kränkningar.

De vill tysta starka röster som de tycker illa om.

Jag tror att de flesta politiker emellanåt funderar på om det är värt att vara kvar. Men samtidigt är det precis vad en del av de här människorna vill. De vill tysta starka röster som de tycker illa om. Tystnaden är hatarens bästa vän så våga säg ifrån!

Ewa-Leena Johansson

Ordförande i kommunstyrelsen i Ljusnarsberg (S)

Annons