Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fängslande om modedocka

En älskad och hatad superkändis på efterlängtad Sverigeturné. En modeikon som inte åldrats en dag sedan hon första gången kom på besök till vårt land för nu 53 år sedan och orsakade hysteri.

Annons

Vi talar om Barbie Millicent Roberts, eller bara Barbie för de flesta. Nu är hon här igen dockan som orsakat så mycket rabalder och känslor genom åren. Hon är på spaning efter ett svunnet Sverige, det 60-tal då hon först kom hit. Och hon gör det i en bok som lika mycket är nostalgisk populärkultur, som samtids- och arkitekturhistoria. Det är Lotta Malmstedt, samhällsreporter på Sveriges radio, och fotografen Hans Jonsson, med förflutet på Sydsvenskan men numera även Örebrobaserad, som tillsammans gjort Barbie älskar Sverige.Den gången 1963 då Barbie presenterades stort på NK i Stockholm hade ryktet redan föregått henne hit till folkhemmet Sverige. Hon var en sensation som leksak, en mannekängdocka för barn, tänkt för åldersgruppen sju till tolv år, med kläder av dåtidens senaste mode. Nyhetens magnitud berodde på att dockor tidigare traditionellt gestaltat småbarn som en sorts förberedelse för flickor att en gång i framtiden möta sitt eget moderskap. Här kom, som Lotta Malmstedt skriver, dockvärldens första tonåring och revolutionerade leksaksmarknaden.

I USA introducerades hon redan 1959 på leksaksmässan Toy Fair, ännu påfallande stelbent men med välsydda kläder som knöt an till tidens aktuella mode. Hon lanserades redan då genom reklam i tv-program riktade till barn i USA. Här hemma kom hon att göra genomslag, inte genom en massiv reklamkampanj, utan genom mun till mun metoden. Ett faktum som kan verka närmast osannolikt i dag när vi helt och hållet omges av reklam i olika mediekanaler. Tre år efter lanseringen fanns 4 000 lokala Barbieklubbar med 40 000 medlemmar i Sverige!

Hon var inte billig och sortimentet av kläder gjorde köpsuget till en många gånger hård intern familjestrid om nödvändiga inköp som plötsligt urholkade hushållsekonomin. Så den första striden kring för eller emot Barbie kom, i alla fall i det Sverige som ännu i början av 60-talet inte gått in i rekordåren, att stå mellan dem som hade lyckan att ha fått en docka och de där familjen helt enkelt inte hade råd. Vilket i sin tur snabbt skapade en kopiemarknad av dockor med varierande kvalitet och utseenden. Att kunna köpa hela Barbies kollektion av haute couture blev för de flesta bara en hägrande dröm. Många är berättelserna som på olika sätt sipprar fram i dag från mogna kvinnor om lyckan att ha fått en Barbie på den tiden eller sorgen från dem som blev utan.

Senare har striden om Barbie kommit att handla om att hon konserverar könsroller, var/är för kurvig och får flickor att fokusera på fel saker i livet. 60-talets kvinnouppror använde mer än en gång Barbie som slagträ i debatten om kvinnofrigörelse och en nödvändig förändring av traditionella könsroller och kroppsuppfattningar. Men Barbie har överlevt, förnyats, genomgått en serie metamorfoser, fått kompisar, partner, fångat upp etnicitet, ras och erövrat de flesta yrkesroller som, när hon föddes, enbart var förbehållet män. Dessutom är modeikonen fortfarande en trendsetter när det gäller hett mode.Lotta Malmstedt fick ingen Barbie när hon var flicka. Men det har hon tagit igen i vuxen ålder genom att bli en av den månghövdade skara som i dag samlar på Barbiedockor. Vissa utgåvor kan numera betinga mycket höga priser på auktionsmarknaden och allra dyrast är de som kom först. I boken Barbie älskar Sverige figurerar därför många av Lotta Malmstedts klassiska 60-tals Barbies i sina eftertraktade originalkreationer fotograferade på olika geografiska platser runt om i Sverige.

Inte minst finns här flera typiska närkingska vyer som Svampen förstås, Medborgarhuset, Tefatet Futuro ute på Aspholmen, Erskines framtidshus i Gyttorp och Kilsbergens vintersportanläggning, för att nämna några. Många fler klassiska exempel på svensk, främst 60-tals, arkitektur finns förstås i boken. I det finns en finurlig tanke: Barbie och 60-talet är intimt förknippade med Sveriges snabba färd in i moderniteten. Så blir boken en särskilt värdefull tidsresa både för dem som upplevt epoken och de som fötts senare och hört den som en kanske nostalgiskt färgad berättelse.Hans Jonssons bilder och Lotta Malmstedts texter från de valda platserna innehåller byggnader som representerar tidens arkitektur. Kunnigt förmedlar Lotta Malmstedt kulturhistorien omkring och låter oss som läsare få ta del av idéströmningar som nu för många kanske känns väldigt långt borta. Här insuper vi som läsare intressanta perspektiv på arkitektur- och samhällshistoria genom det samspelta text- och bildmaterialet.

Men boken inleds med en genomgång av fenomenet Barbie utifrån svensk horisont av Lotta Malmstedt. Den gör berättelsen om modedockan till en fängslande historia även för mig som man. Och som visserligen har tre systrar som alla ägde Barbie-dockor men som jag aldrig fick komma i närheten av – om jag nu med min generations typiska pojkuppfostran uppseendeväckande nog ens hade varit nyfiken på dem…