Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Färre anmäler media för övertramp: "Har pandemin gjort journalistiken bättre?"

Artikel 178 av 182
Anders Nilssons krönikor
Visa alla artiklar

Allt färre anmäler medier för publicistiska övertramp. Jämfört med rekordåret 2019, då MO fick 632 anmälningar från personer som kände sig utpekade eller ansåg att de personligt skadats av olika publiceringar, föll antalet anmälningar med 25 procent till 470 förra året. Det visar ny statistik från Allmänhetens Medieombudsman, MO.

Det är bra men det väcker också frågor kring hur journalistiken mår i landet. Har pandemin gjort journalistiken bättre ur ett pressetiskt perspektiv? Eller har redaktionerna inte haft tid att granska makthavare som tidigare då största fokus varit att rapportera om konsekvenserna av pandemin? Normalt sett lämnas en hel del anmälningar in mot medier från lokala makthavare. Politiker, ledande tjänstemän eller företagare som granskats av lokaltidningarna. MO Ola Sigvardsson menar att det varit mindre fokus på det förra året. “De extra omständigheterna under 2020 kan ha minskat den här typen av granskande journalistik”.

Människor har rätt att få veta var smittan finns

Pandemin har ställt stora krav på medierna och dess rapportering. Fler vill veta mer och till en början var det svårt att känna in gränserna för vad som kunde publiceras eller inte. På NA bestämde vi oss tidigt att rapportera så öppet som möjligt kring var smittan finns i samhället. Vi har hela tiden namngett skolor, arbetsplatser och företag där det funnits smitta. Jag anser att allmänintresset, det vill säga att något är så viktigt att allmänheten måste få veta, är mycket stort för att göra det. Människor har rätt att få veta var smittan finns för att skydda sig mot den. Totalt publicerade NA närmare 3 000 egna lokala artiklar och tv-inslag kring pandemin förra året. Det är förmodligen den mest omfattande publicering vi gjort som mediehus. Ändå blev vi bara anmälda en gång för en publicering. En anmälan som avskrevs av MO.

Jag anser att det är just då vi ska vara på tå

Till skillnad mot Medieombudsmannens resonemang anser jag att NA granskat, avslöjat och faktiskt fått till en hel del förändringar i samhället under 2020. Kanske mer än något annat år. Vi har till exempel granskat sjukvården vid flera tillfällen. Att göra det i en tid när den är som mest utsatt kan säkert ifrågasättas. Men jag anser att det är just då vi ska vara på tå för att redovisa vad som fungerar och var det finns brister.

Det pressetiska systemet i Sverige ska vara självsanerande. Om en person känner att en tidning, radio- eller tv-kanal har orsakat en skada genom en publicering så kan personen göra en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman, MO. Efter prövning av MO och senare av Mediernas Etiknämnd, så kan ett media frias eller fällas. Besluten blir sedan vägledande för alla utgivare för olika medier. Det går lättare att förstå var gränsen går i olika fall. Vilka uppgifter som kan publiceras. Vad som bör undvikas.

Alternativet är att politikerna lagstiftar

Det här är ett bra system där medierna själva får ansvara för att upprätthålla en hög journalistisk nivå. Alternativet är att politikerna lagstiftar vilka regler som gäller vilket vi har sett skrämmande exempel på i andra länder. En fri och oberoende press måste kunna granska, avslöja och publicera utan att de som ska granskas bestämmer reglerna för hur det ska gå till.