Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fejkade nyheter ett samhällsproblem

Artikel 38 av 116
Anders Nilssons krönikor
Visa alla artiklar

Annons

Många svenskar tror att osanna nyheter påverkar folks uppfattningar. Det visar en undersökning som mediernas branschorganisation, Tidningsutgivarna, TU, har gjort. 8 av 10 vuxna svenskar menar att fejknyheter i hög utsträckning påverkar vad vi tror om grundläggande fakta när det gäller aktuella frågor och händelser. Fyra av tio ser nyhetsartiklar eller nyhetsinslag på internet varje vecka som de uppfattar vara påhittade. Däremot är det få som delar de nyheter som de upplever vara fejkade.

Oriktiga nyheter är ett samhällsproblem. I ett skede där det är viktigt att rätt information förmedlas kan osanna uppgifter orsaka stor skada. Det har vi sett många exempel på. Vid terrordådet i Stockholm, då en person dödade fem människor med en lastbil på Drottninggatan, florerade snabbt många fejkade nyheter. Jag ska ge några exempel.

En 39-årig man hängdes felaktigt ut med namn och bild och utpekades som den skyldige till terrordådet. Publiceringen gjordes till en början i ett facebookinlägg men spreds snabbt vidare av flera populistiska rasistsajter.

En SD-riksdagsman publicerade en manipulerad bild på Twitter. Bilden föreställde en intervju i SVT med en präst som intervjuades efter terrordådet. På bilden fanns en inklistrad text ”Vi måste kunna förlåta sådana här hemska handlingar”. Prästen sa inget om detta i sändningen vilket bekräftas av SVT. Det inklistrade citatet var alltså fejk och hade lagts till för att lura läsaren att tro något annat än vad prästen egentligen sa.

Ett tredje påstående var att svenska flaggor skulle ha förbjudits i samband med den manifestation som hölls på Sergels torg för att hedra offren efter terrordådet. I Facebookgrupper spreds påståendet att det i evenemangsbeskrivningen stod följande: ”Vi ser helst inte att deltagande bär svenska flaggor, eftersom det kan innebära obehag för den minoritetet som kommer att delta”. På manifestationen förekom massor av svenska flaggor. Något förbud fanns inte utan evenemangsbeskrivningen i Facebookgrupperna var felaktig och påhittad.

Flödet av falska nyheter och resultatet av undersökningen visar att medias roll är ännu viktigare för att förmedla en så objektiv bild som möjligt av nyheter och händelser. Men det lyfter också frågan om källkritik bör vara ett ämne på skolschemat. Människor behöver lära sig att bli mer källkritiska och kunna skilja på det som är fejk eller inte.

Om drygt ett år är det val i Sverige till kommuner, regioner och riksdag. Inför Brexitomröstningen i Storbritannien och inför presidentvalet i USA förekom mängder med felaktiga påståenden och nyheter som kan haft påverkan på valen. Vi kommer med all sannolikhet att få uppleva samma sak i Sverige. För medierna kvarstår uppdraget att ge en så verklig bild som möjligt.

Annons