Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fokus i narkotikabekämpningen bör ligga på vård och stöd

Svar

... till Lennart Karlsson (NA 28 mars) och Staffan Hübinettte (NA 4 april) angående avkriminalisering av narkotikabruk.

Min debattartikel om att avkriminalisera skapade flera reaktioner, jag förväntade mig inget annat. Jag välkomnar debatten eftersom frågan behöver stötas och blötas än mer. Allt fler instanser och partier efterfrågar mer forskning och utvärdering av den restriktiva hållningen som styrt vår narkotikapolitik sedan bruket av narkotika kriminaliserades 1988. FN och deras Drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) har länge förespråkat skadereduktion före kriminalisering och nyligen efterfrågade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en utredning av hur narkotikapolitiken fungerat i Sverige. Det tycker vi är ett viktigt första steg och det hoppas jag att även skribenterna håller med om.

För oss är poängen just det, att kunna satsa stora delar av de resurser som i dag läggs på polisinsatser och rättsväsendet på förebyggande åtgärder och missbruksvård.

Vårt fokus i bekämpandet av missbruket behöver ligga på vård och stöd, inte brott och straff. Att även utveckla det förebyggande arbetet för att driva på den utveckling vi vill se med minskat bruk, senare introduktionsålder och mindre negativa konsekvenser av narkotikabruket är en viktig del. Det blir en vinst för både individerna och för samhället.

Att jämföra statistik mellan länder rakt av är, som skribenterna själva antyder, vanskligt och att endast väga in om bruket är kriminaliserat eller inte räcker inte. Många andra omständigheter och företeelser spelar in och snarlika trender avspeglas i hela världen, oavsett vilken narkotikapolitik länderna har.

Författarna lyfter själva studier om den positiva trend som kan ses av att missbruket, dödligheten och smittspridningen har minskat i Portugal, men menar att det är på grund av satsningar på vård och inte tack vare den förändrade narkotikapolitiken. För oss är poängen just det, att kunna satsa stora delar av de resurser som i dag läggs på polisinsatser och rättsväsendet på förebyggande åtgärder och missbruksvård. Det handlar om att undvika riskerna för fastlåsning i långvarig kriminalitet och de problem som uppkommer i samband med det.

För att få en verklig förändring så måste vi förändra synsättet på missbruk.

Polisen har en viktig del i arbetet mot narkotika och det är en missuppfattning att en avkriminalisering skulle behöva förändra polisens viktiga brottsförebyggande arbete och att hjälpa unga ur ett tidigt missbruk. Tvärt om tror jag att polisens arbete mot narkotika kan stärkas med avkriminalisering. Det läggs i dag enorma polisresurser på kriminaliseringen av brukaren i Sverige, resurser som skulle kunna fokuseras dit de gör som mest nytta, på langarna och den organiserade brottsligheten.

Slutligen tror jag också att författarna underskattar den psykologiska effekten av dagens narkotikapolitik. De hävdar att ”den som behöver och vill ha vård alltid kan vända sig till vården utan risk för att straffas”. Vi vet att det inte är sant i praktiken då det inte är ovanligt att personer med missbruksproblem räds att söka vård för risken av att drabbas av repressalier. För att få en verklig förändring så måste vi förändra synsättet på missbruk. Det är en sjukdom, låt oss behandla den som det.

Martha Wicklund

oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel