Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Folkomröstningar är inte vägen till starkare demokrati

Replik

PÅ NA debatt NA 26 mars tog Sverigedemokraterna upp ämnet kommunala folkomröstningar. De framgår att de genuint vill att folkinitiativ lättare ska kunna bli till kommunala folkomröstningar. Debattörerna skriver att ”En vitaliserad demokrati minskar spänningarna i samhället”. Att en väl fungerande demokrati minskar spänningar stämmer fullt ut, men att folkomröstningar är sättet att få en dynamisk demokratisk process, med aktiva medborgare, kunde inte vara mer av en feluppfattning.

Uppfattningen att folkomröstningar är ett av de bästa sätten att uppfylla ett av demokratins ideal är förståelig. Det man missar i den tanken är att folkomröstningar inte ger rum för en av demokratins andra dygder, nämligen betänkande och kompromisser. Eftersom att folkomröstningar sker på en väldigt stor skala så kan allas åsikter inte tas in, folkomröstningar måste därför vara för förenklade och onyanserade för att ha innebörd. Man kan föreställa sig att en folkomröstning äger rum om hur vården ska kunna förändras. Ett sådant ämne kan aldrig fullt behandlas av en folkomröstning, vad skulle ens stå på en sådan sedel? Tycker du vårdpersonal ska få mer i lön? Tycker du att vården borde omstruktureras? Det första alternativet berör enbart en av många punkter i problemet, det andra är så omfattande och vagt så ingen skulle veta vad det var som omröstningen handlade om.

Det skulle vara oansvarigt att lägga statliga medel på folkomröstningar som lätt kan kapas enbart för signalpolitik.

Men om det som Sverigedemokraterna vill se skulle hända, att folkomröstningarna kräver mindre namnunderskrifter, får statligt stöd och blir lättare att starta, skulle det förmodligen inte användas på ett produktivt sätt. Ett exempel på detta kommer från Nederländerna där rådgivande folkomröstningar kan utlysas som reaktioner på lagförslag om tillräckligt med namnunderskrifter samlats in. Då Nederländska parlamentet skulle godkänna ett avtal mellan EU och Ukraina så agerade EU-skeptiker med att starta en namninsamling. De ville se vad folket tyckte i frågan. De fick tillräckligt med namnunderskrifter och folkomröstningen hölls, 32 procent röstade. Det som det här egentligen handlade om var inte parlamentets godkännande av ett avtal utan det var en uppvisning av EU-skeptiker.

Det skulle vara oansvarigt att lägga statliga medel på folkomröstningar som lätt kan kapas enbart för signalpolitik. Sedan finns problemet med deltagandet. Om ett litet antal personer deltar i en omröstning blir inte alla medborgarnas vilja hörd, bara de som har starka åsikter i ämnet. Det blir istället ett mycket skevt resultat. Samtidigt blir det ett resultat som kan uppfattas som legitimt för det hölls en folkomröstning.

Det finns tydliga problem. Allt från en avsaknad av kompromiss och nyans, till kapning och eventuell bristande legitimitet. Att se fler folkomröstningar som att förverkliga demokratins idéer är fel. Det behövas något annat, men mer demokrati behövs alltid.

Otto Orrvik

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel