Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fråga till politiker inom alla partier: Vad har egentligen uppnåtts med ”det fria skolvalet”?

I julevangeliet talas det om den skattskrivning som skulle äga rum. I anledning av den fick var och en, med hänsyn till sin bakgrund, bege sig till olika platser för att låta skattskriva sig.

Kanske var det inte detta man tänkte sig, när man för snart 30 år sedan införde ”det fria skolvalet”, men det är detta vi fått

Det är inte utan att man tänker på denna text när det nu är dags för skolstart igen. Förr begav sig eleverna till den skola som låg närmast, där mötte man skolkamrater med olika bakgrund. Idag går var och en, med hänsyn till sin bakgrund, till olika skolor. I dag möter man, i större utsträckning än tidigare, elever med samma bakgrund som man själv har.

Kanske var det inte detta man tänkte sig, när man för snart 30 år sedan införde ”det fria skolvalet”, men det är detta vi fått. Tanken var att man via ”marknadskrafter” skulle sporra skolorna till allt bättre resultat. Vad vi fått är en segregerad skola som gått från att vara en skola som såg till det allmännas bästa, till en skola som ser till det enskilt bästa.

När skolan reformerades i början på 90-talet, hade vi en av världens mest jämlika skolor, som resultatmässigt låg i världsklass. Idag växer kunskapsklyftan mellan elever och en allt större del lämnar grundskolan utan att ha uppnått resultat som gör att de kan gå vidare till gymnasiet. All forskning visar att de som utestängs från gymnasieskolan också är utestängda från många av de möjligheter livet erbjuder andra elever, framför allt arbete.

Därför är det skrämmande när man från skolförvaltningens sida är nöjd med att 77% av kommunens elever är behöriga att söka till något av gymnasieskolans yrkesprogram. Nöjdheten förklaras av att man ”i år ser en ovanligt hög ökning från höstens behörighet till vårens”.

Man behöver väl inte påpeka att de elever som inte nått gymnasiebehörighet, inte är jämnt fördelade på kommunens högstadieskolor. Inte heller behöver det väl påpekas att elevernas sociala bakgrund kraftigt påverkar betygsutfallet. Förr var den svenska skolan betydligt bättre på att kompensera för social bakgrund, det är ett annat område där vi resultatmässigt sjunker som stenar. Lägg märke till att jag inte ger friskolorna skulden för denna utveckling, det är ”det fria skolvalet” som bidragit till den ökade segregationen och att detta i sin tur lett till att den svenska skolan inte längre presterar på nivåer som man gjorde under 80-talet.

Låt oss se hur situationen ser ut i Örebro. Enligt den sammanställning som gjordes 2014 framgick att när man rangordnade högstadieskolorna efter föräldrarnas utbildningsnivå, låg följande skolor i topp:

Hannaskolan

Karl Johans skola

Internationella Engelska skolan

Johannaskolan

Kunskapsskolan

När vi gör en sammanställning av meritvärdena (hur höga betyg eleverna har) på högstadieskolorna får vi följande skolor i topp:

Hannaskolan

Karl Johan skola

Johannaskolan

Grenadjärskolan

Viktoriaskolan

En enkel sammanfattning av ovanstående ger vid handen att alla uppräknade skolor är fristående.

Gör vi en motsvarande sammanställning gällande de kommunala skolorna finner vi samma mönster. I topp gällande föräldrars utbildningsnivå och då också betyg ligger:

Lillåns högstadieskola

Adolfsbergsskolan

Navets skola

Inget parti tar risken att hamna på kollissionskurs med de medelklassföräldrar som förstår att bruka det nuvarande systemet

För att knyta tillbaka till julevangeliet kan vi se ”hur var och en färdats till sin stad” – eleverna möter i allt större utsträckning kamrater som har samma bakgrund som de själva.

Man skulle förvänta sig att det fördes en intensiv politisk debatt kring dessa frågor, men så är inte fallet. Inget politiskt parti är berett att ta strid för en jämställd skola, om konsekvensen skulle bli att vi måste avskaffa det fria skolvalet. Inget parti tar risken att hamna på kollissionskurs med de medelklassföräldrar som förstår att bruka det nuvarande systemet. Lägg märke till att vi med ”jämställdhet” inte menar lika dåliga. 80-talets skola var mer jämställd och på en högre resultatnivå.

När det gäller de målsättningar man hade med ”det fria skolvalet”, har troligtvis inga uppfyllts. Bortsett från rätten att välja skola, men det var väl för de flesta ett medel inte ett mål.

På sikt kommer det dock att ”ordna sig”, ovanstående sammanställningen går då inte längre att göras. Vi kommer inte att störas av siffror som pekar på en skola som presterar sämre och som är allt mer segregerad.

Det är Skolverket som tillhandahållit denna statistik, men nu är det slut med det. Uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg kommer i fortsättning att betraktas som affärshemligheter. Eftersom det ska råda lika villkor mellan fristående och kommunala skolor, kommer även uppgifter om kommunala skolor att hemlighållas. Det är kanske inte så konstigt att man internationellt tar sig för pannan när man får information kring det svenska skolsystemet.

Ringde det då inga varningsklockor när de stora reformerna sjösattes i början av 90-talet? Jodå, men inget fick ligga i vägen. Förra året upptäcktes en icke diariförd OECD-rapport från 1992. I den varnas för att reformerna drivits igenom för snabbt och att det bland annat skulle leda till ökad ojämlikhet. Praktiskt taget alla farhågor som lyftes fram har idag blivit verklighet. I den rapport som Jämlikhetskommissionen lade fram i början av månaden citerar man OECD:s utbildningschef Andreas Schleiser. Han påpekar att jämlikheten mellan elever är avgörande för hur det ska gå för ett land, socialt och ekonomiskt. Enligt OECD växer ojämlikheten mer i Sverige än i jämförbara länder.

Jag har skrivit en bok om den försöksverksamhet som låg till grund för införandet av Grundskolan, ”Laxå Centralskola 1950 – 1970”. Då hade man en försöksperiod på 12 år. När det gällde ”det fria skolvalet” klarade man sig helt utan försöksverksamhet.

En fråga återstår och den riktas till politiker inom alla partier: Vilka var målen med införandet av ”det fria skolvalet” och vilka av dessa mål har vi efter 30 år uppnått?

Kjell Lund

före detta Adjunkt, Rektor och Verksamhetschef

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel