Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Frågor efter Strömans hyllning av konsumism

Replik

Som vanligt inför alla köpfester skriver du, Lars Ströman, i din ledare den 29 november en lovsång till konsumismen, denna gång inför Black Friday. Din hyllning består av sju punkter. De väcker ett antal frågor som det vore intressant om du svarade på för att få lite bättre grepp om vilken ideologisk grund och vilken tankevärld som styr NA:s ledarsida. Här är några av dem.

Är det en avsiktlig provokation att ledaren publiceras samma dag som den världsomspännande manifestationen för att rädda klimatet, Friday for Future, äger rum? Klimatfrågan berör du inte mer än att du tror att en del av lösningen är att vi transporterar hummerkonserver, delikata bananer och kosmetika från Somalia till oss. Andra menar att lyxkonsumtion och transporter av varor kors och tvär över jorden är en del av problemet.

Tror du på allvar att vi kan konsumera oss ur fattigdom mot välstånd och ur miljökriserna?

Tror du på vetenskapen och de cirka 95 procent av världens ledande klimatforskare som slår larm att vi i accelererande fart går mot en allvarlig klimatförändring och att mänskliga aktiviteter, inte naturkrafter, är den viktigaste orsaken?

Antalet människor på jorden som drabbas av svår fattigdom har minskat. Men detta har skett samtidigt som vi de senaste femtio åren i rasande fart överskridit alltmer av planetens gränser för resursuttag och miljöbelastning? Tror du på allvar att vi kan konsumera oss ur fattigdom mot välstånd och ur miljökriserna? Tror du att ständig tillväxt i form av BNP-stegring, alltså ökad produktion och konsumtion är möjlig? Delar du uppfattningen att välstånd inte bara kan mätas i konsumtion rakt av utan i form av att basala behov tillgodoses och att fördelningen är rättvis?

Kan du tänka dig en tredje modell? Att vi konstruerar att ekonomiskt system som gör det möjligt för fattiga länder att använda sina naturresurser och sin arbetskraft för sina behov ...

Tror du på nedsippringsteorin? Den innebär att om några redan rika får bli än mer omåttligt rika genom handel så sipprar det ned lite grann av överflödet till de fattiga. När du diskuterar ekonomiska modeller förmår du inte tänka i andra banor än i två ytterligheter. Honeckers Östtyskland med den statligt reglerade planekonomin är enda alternativet du ser till den fria marknaden med den individuella konsumentens val utan inblandning av några kollektiva intressen eller regler. Kan du tänka dig en tredje modell? Att vi konstruerar att ekonomiskt system som gör det möjligt för fattiga länder att använda sina naturresurser och sin arbetskraft för sina behov och skaffa sig bättre levnadsvillkor med tillgång till rent vatten och mat, hygien, energi, skolgång och hälso- och sjukvård. Utan att gå omvägen att göra billiga skjortor så att vi som redan har övernog med skjortor kan köpa några till, eller sälja goda bananer och hummerkonserver till oss som redan lever i överflöd. Och där större delen av mervärdet av det som produceras stannar i landet och inte går till företagsägare och aktieägare i den rika världen.

Vet du, eftersom ekonomiska system är helt och hållet konstruerade av människor tror jag att det vore möjligt om bara viljan finns och om vi förmår tänka lite utanför våra invanda och låsta tankebanor.

Du skriver att handeln i viss mån måste vara reglerad, men absolut inte för hårt. Vad tycker du är en acceptabel reglering av marknaden och den fria handeln?

Ser med intresse fram mot dina svar.

Sven Larsson

Örebro

Medlem i tankesmedjan Omvända vär(l)den

Svar direkt:

... en något så när fri marknad och frihet från korruption är två av nycklarna till utveckling.

1. Klimatforskarna sitter med sina datorer och räknar på olika modeller för klimatet. Det hade de inte kunnat göra, om det inte hade suttit halvledare från Taiwan i deras datorer. Vi behöver alltså specialisering. Allt annat är resursslöseri. Alla länder kommer inte att tillverka halvledare. Alla länder kommer inte att tillverka snabbtåg. Alla länder kommer inte att ha stora fartygsvarv. För att nämna några exempel.

2. EU är på många sätt världens rikaste kontinent. EU har minskat utsläppen av växthusgaser med 23 procent, sedan 1990. EU är världsledande när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Är det tillräckligt? Nej, men det finns ändå anledning att konstatera att EU har nått längre än något annat handelsblock.

3. I dag producerar Somalia el med dieselmotorer, alltså sämsta tänkbara alternativ för miljön. Med handel kan vi gynna till exempel solkraft. Att transportera bananer eller hummerkonserver med fartyg till Europa ger förhållandevis lite utsläpp.

4. Visst kan länder ha olika modeller, till exempel olika skattenivåer. Men en något så när fri marknad och frihet från korruption är två av nycklarna till utveckling.

5. Exakt hur många regleringar handeln tål går inte att säga. Det kan variera mellan olika varor. Jaktvapen kräver en form av reglering. Mjölk en annan. Sprit en tredje.

Lars Ströman

Politisk redaktör, NA

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel