Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Genmäle: NA:s pressetik har brustit

Artikel 15 av 15
Predikanterna i Divine Favour Mission
Visa alla artiklar

En journalists jobb är att avslöja, inte att ljuga. I ett antal artiklar har NA vinklat DFM (Divine Favour Mission) och dess ledarskap på ett sätt som vi uppfattar ohederligt. Det är tydligt att reportern med ansvarige utgivare i ryggen hellre har drivit sina egna åsikter om DFM, istället för helhetsbilden. Inte en rad har skrivits om att vi är en demokratisk organisation med tolv styrelseledamöter, och som arbetar med alla de kontrollmedel inom ekonomi som lagen kräver att vi tillämpar. Inte en rad har NA ägnat sig åt att kontakta de ansedda pastorer som är utbildade teologer, pastorer i lokala församlingar och erfarna ledamöter inom bank och juridik, där alla dessa ingår i vårt styrelsearbete. Förmodligen hade journalisten fått en helt annan helhetsbild än sin egen version om hon hade bemödat sig att gräva lite djupare.

I NA:s artikelserie finns inte en enda rättvis rad om det missionsarbete vi bedriver i ett av Afrikas mest korrupta länder. Trots att pandemin mer eller mindre släckte ner stora städer och nationer höll DFM igång sitt arbete med ekonomiska medel så att barn, ungdomar och personal på de barnhem som DFM är med och stödjer kunde fortsätta sitt uppdrag. Inte med en enda rad har NA uppmärksammat att DFM, under samma period som artiklarna har publicerats, haft marknadsaktiviteten ”Vad tycker du är bra med DFM?” På de sociala medierna har enskilda människor varje dag, i snart fyra veckor, berättat en helt annan sida av DFM, än den NA har beskrivit. Men dessa människor har varit helt ointressanta för journalisten och redaktören. Hur är det möjligt att granska en organisation, med enbart anonyma och negativa tips?

Om vi skulle välja en väg som går ut på att bemöta enskilda människor offentligt skulle vi riskera att röja den kunskap vi har om dessa individers bakgrund, familjesituation och privatekonomi.

Vi har uppfattat NA mer eller mindre krigiska, då journalisten försökt att med alla slags medel röka ut oss. Det har man gjort genom att låta individer helt utan granskning få berätta historier som inte ägt någon urskiljning. Den här metoden har NA använt sig av bara för att få oss som ledare och ansvariga för DFM att offentligt uttala oss om enskilda människor, och på det sättet hålla drevet igång ytterligare någon vecka. Om vi skulle välja en väg som går ut på att bemöta enskilda människor offentligt skulle vi riskera att röja den kunskap vi har om dessa individers bakgrund, familjesituation och privatekonomi. Det i sin tur skulle riskera vår tystnadsplikt och vi skulle till och med kliva över gränsen för vad svensk förtalslag tillåter.

Vi har uppfattat NA som en oseriös tidning i det här fallet. Lägg märke till att vi inte skriver generellt. Men i vårt fall har NA:s sätt att beskriva verkligheten om DFM varit ett lågvattenmärke. En journalistik som skriver nyanserat, får med hela historien och behandlar ämnen på djupet får med nödvändighet en smalare, och mer intellektuell publik. Men en seriös journalism bör välja den vägen, för samvetets skull. För att behålla trovärdigheten är det av betydelse att en journalist inte utser perifera men kittlande ämnen på bekostnad av att göra det viktiga lättillgängligt för läsarna. NA:s pressetik har enligt oss brustit i det avseendet. Vi förstår att det inom journalistiken finns ett spel mellan att ge publiken det den vill ha i form av heta nyheter, men journalisten behöver ställa sig frågan om var gränsen går till cynism. Om inte, medielogiken, som omfattar ideal, format, rutiner och arbetsprocesser omringar ett nyhetsarbete drabbar snart ”drevet” oskyldiga människor. När det så kallade ”drevskallet” går är det uppenbart att det händer någonting inom journalistkåren, som om det vore ett slags naturfenomen. Ungefär som att fälla en tolvtaggare.

Tyvärr har oskyldiga människor drabbats hårt på grund av NA:s onyanserade bild av DFM och de människor som representerar arbetet. Vid en kritisk tidpunkt slår bevakningen över, sakfrågan överges. Det är då journalisten i princip kan hitta på att göra vad som helst för att hitta stoff till porträttet av en människa som alltmer antagit drag av Beelsebul. Vi har inte hela ljuset, men vår bedömning är att journalismen i den aktuella artikelserien om DFM och dess ledare har klivit över vad en hederlig gräns tillåter.

Tommy Dahlman

Marknadschef och predikant, DFM

NA svarar:

NA ljuger inte. Det är heller inte NA som tycker saker. Däremot har NA granskat två predikanter utifrån domar och myndighetsbeslut. Personer och organisationer som NA intervjuat har framfört skarp kritik. Samtliga röster är kända för oss men vissa är anonymiserade i artiklarna. Predikanter har en roll som förebilder för andra människor och har stor inverkan på den som söker vägledning och hjälp. Om det visar sig att predikanter har ett tvivelaktigt leverne, beskylls för att ha lurat människor på pengar och en har dömts för bland annat sexköp och rattfylleri har allmänheten rätt att få veta det. Därför har NA genomfört denna granskning. Det har aldrig varit aktuellt att granska DFM:s verksamhet i Afrika.

Ett genmäle är ett bemötande på kritik som framförts. I denna text går DFM istället till svepande attack mot NA utan att precisera vad som varit fel. Det hade varit mer intressant för läsarna att få veta vad DFM säger om den kritik som framförts mot organisationen i allmänhet och predikanterna i synnerhet.

Anders Nilsson

ansvarig utgivare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel