Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gerzic-fallet ger eko av ÖSK:s tomrum

Jag vet att jag är en pajas. För det har Nordin Gerzic sagt i Sportbladet.
Jag vet att NA-sporten ägnar all sin kraft åt att svartmåla ÖSK. För det har läsare sagt i mejl.
När vi konstaterat det kan det vara dags att lyfta blicken. Förslagsvis mot det ekande tomrum ÖSK-ledningen återigen lämnat.

Jag har i dagarna ägnat 20 år av mitt liv åt journalistik på NA. Jag har bevakat de mest skiftande områden och haft förmånen att leda olika verksamheter på tidningen. Jag har därmed viss erfarenhet av hur media fungerar och journalistik bedrivs. Och jag ser mönster i Örebro som aldrig tycks förändras.

När ett papper landar på skrivbordet som visar att populäre ÖSK-stjärnan Nordin Gerzic förts till polishusets arrest efter en krogkväll vet jag att det är en nyhet som långt ifrån alla läsare kommer att gilla. En nyhet som solkar bilden av en lokal hjälte.

Vi journalister har på sätt och vis grävt vår egen grop. Media är med och skapar idoler, bygger upp deras status. Varför är vi då så elaka i andra änden? För att hålla våra läsare informerade om såväl positivt som negativt. Konsekvensneutralt är ett samlande begrepp.

Nyhetsjournalistiken är till sin form kall och minimalistisk. Sällan resonerande. Uppföljande artiklar, antalet röster och olika infallsvinklar får skapa bredden av bilden.

Mina år har lärt mig att ÖSK tillhör en av de verkliga maktfaktorerna i Örebro. Laget är en samlingspunkt och ett givet samtalsämne. Resultaten på planen styr många örebroares välbefinnande. Klubben drar till sig företag och beslutsfattare som vill vara en del av denna – i många fall – manliga gemenskap.

En spelare i A-truppen har den högsta status någon lokal idrottare kan ha. En stjärna i truppen blir en superkändis. Det är ett faktum, ingen åsikt. Alltid påpassad, alltid igenkänd vare sig det gäller mat- eller krogkön.

Detta vet spelarna. Och långt ifrån alla lider. Med distans till sin egen allsvenska karriär skriver exempelvis Per ”Texas” Johansson i senaste Offside ”…många av oss fotbollspelare drivs av ett beroende. Beroendet är beröm”.

Som spelare kan du få det i media. Eller i matkön. Eller på dansgolvet.

Detta vet också klubbledningen. Ur policyn som presenterades förra hösten i samband med Jidsjö-fallet hämtar jag följande citat:

”I varje spelares avtal framgår klart och tydligt att spelaren skall ha ett gott uppförande och vara en god representant för ÖSK Fotboll även utanför planen och på fritiden”.

Och fortsätter:

”Särskilt betonas vikten av förebild i relationen till alkohol och andra droger.”

I min mejlkorg finns flera berättelser från örebroare som påstår än det ena, än det andra om olika spelares framfart i nöjessvängen. Historier som inte är av allmänt intresse men visar att så länge det är hemmaplan är ÖSK:s spelare alltid igenkända.

Om en landslagsaktuell spelare slutar sin kväll i arresten efter att ha brottats ned på en allmän plats inför många vittnen är ändå en typ av gräns passerad. Särskilt i ljuset av klubbens egen policy. Frågan är värd att diskutera utan moraliska övertoner, oavsett utgången av rättsfallet.

Men som vanligt saknar jag en röst – ÖSK:s egen.

Det nya ÖSK har i olika sammanhang sagt sig vilja vara en aktör också i samhället, inte bara på fotbollsplanen. Det nya ÖSK vill växa och bli hela regionens angelägenhet, inte bara Örebro stads. Bra så.

Men klubben drivs fortfarande av en betingad reflex, en intern kultur, så fort en repa i den egna fasaden uppstår. Man knyter sig som en mussla.

”Vi har en haft ett samtal med Nordin och väljer nu att invänta den pågående utredningen”, sa sportchef Lennart Sjögren till NA i förra veckan.

Ordförande Björn Åqvist betonade samma kväll att han inte hade något ytterligare att tillföra.

Därmed inte heller ett ord om den principiellt intressanta frågan att hålla ett möte med de ingripande vakterna innanför kansliets väggar.

Media är ett av klubbens redskap att använda för en dialog med alla sina supportrar, sponsorer och den fotbollsintresserade allmänheten som är väldigt stor i Örebro med omnejd.

En nyhet som slår ned i ett slutet tomrum tenderar alltid att ge större eko än den som blandas med många olika röster och infallsvinklar.

Just därför tycker jag det är så synd att ÖSK inte vill tillföra debatten något.

I brist på uttalanden surfade jag runt på diverse hemsidor för att se andra reaktioner. Lite överraskande hittade jag den mest sansade diskussionen på ÖSK-supportrarna Kubanernas debattforum under rubriken:

”Ska spelare från truppen åka polisbil från krogen?”.

En ganska rimlig frågeställning.

Med tanke på hur lågt prioriterat Gerzic-fallet borde vara i polishuset lär svaret från ÖSK-ledningen tyvärr dröja något år.