Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gott och rejält på Måltidens hus

Precis intill sjön Sörelgen vid Grythyttan ligger Måltidens hus. Den ståtliga byggnaden var från början Sveriges paviljong på världsutställningen i Sevilla 1992 men är numera ett matcentrum i Bergslagen.

Måltidens hus är ett samarbete mellan Örebro universitets utbildning i måltidskunskap och flera privata aktörer, och över allt samman svävar Carl-Jan Grankvists ande, med sin smaksäkra profil. Vi tycker att det märks.

Matsalen är egentligen inte särskilt speciell, en stor, rund sal med vanliga bord och stolar. En disk där man tar sin bricklunch och ett salladsbord.

Men i stället för stora stumma väggar, är lokalen klädd med fönster. När vi är där är det mulet ute, men grönskan är fortfarande frodig. Det är väldigt trevligt, nästan som att äta en utomhuslunch inne. Extra fint med sjön som ligger spegelblank om man har tur att få bord åt det hållet.

Lunchen kostar 85 kronor och då ingår dryck, kaffe, bröd och sallat. Salladsbordet är återhållet: cole slaw och en pastasallad med pesto, men det som serveras är fräscht och gott. Bäst av allt är brödet – ett nästan friterat surdegsbröd som serveras med två sorters smör: kaviarsmör och brynt smör. För en brödnörd som jag, är de första tuggorna en rent sinnlig upplevelse.

När vi är där serveras det stek gjord på fläskkarré och strömming med potatismos. Det är en ganska typisk meny för Måltidens hus, det serveras ofta husmanskost: Rejält och utan särskilt mycket krångel.

Stek är inte någon av mina favoriträtter, jag kan tycka att det blir väl mycket köttklump. Men då har jag tydligen inte ätit så många stekar tillagade på det här sättet. Köttet är både mört och smakrikt. Vackert brynt och skuret i tunna skivor som nästan smälter i munnen. Brunsåsen som serveras till har mycket bra konsistens, tunn i stället för stabbig och med en lätt uppfriskade syrlig ton någonstans ifrån. Det är mycket gott.

En liten randanmärkning dock. Vi kom efter själva lunchrusningen och då hade den inlagda gurkan tagit slut. Det fungerade bra med lingonsylt också, men det känns så snopet när matgästen innan får ett rejält lass med vackra gurkskivor och man själv blir utan.

Strömmingen får också med beröm god godkänt. ”Trots att den är gjord i storkök för lunchgäster, är den frasig och fräsch” säger en av patrullens deltagare.

Det roliga med Måltidens hus är också att den som inte känner sig mätt bara på maten, kan gå en trappa ner där det finns både butik och kafé med samma höga kvalitet som i lunchrestaurangen.

Vi konstaterar att Måltidens hus är en mycket bra lunchrestaurang, men också en trevlig helgutflykt för den som är lite extra intresserad och matkultur.

Fakta/betyg

Måltidens hus, totalbetyg: 18 poäng

Service: 4

Bra service och inga krusiduller. Men vi som kom sent till lunchen blev utan gurka till steken, eftersom den tagit slut.

Meny: 4

Klassisk husman utan några krusiduller. I en matvärld med krusiduller och överlastade bufféer är det skönt med klassiska maträtter som serveras rent och enkelt.

Smak: 5

Maten är mycket god, och konsistensen på rätterna perfekt. Jag har nog aldrig ätit en så mör stek tidigare i hela mitt liv, och fisken är frasig trots att den har lagats till många.

Extra: 5

Enbart brödet som serveras till salladsbordet är värt den långa resan från Örebro till Hällefors: surdegsbröd bakat med olja, som friterats i mängder av olja, formen det har bakats i. Och så brynt smör till! En given femma.