Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Grekiska kolgrillen

Grekiska kolgrillsbaren ligger lite undangömd på Klostergatan på Norr, i ett hörnhus som knappast syns. Men det är definitivt värt att leta sig dit för den som vill bli rejält mätt på god mat.

Grekiska kolgrillen är en del av en kedja, med restauranger i bland annat Stockholm, Umeå och Västerås. Inredningen är lite hård, nästan kantig, med bruna trämöbler som slamrar lite mot golvet. Men det är ändå inte omysigt, snarare rent och snyggt – och över alltsamman ligger en lätt lockande doft av grillat.

Lunchmenyn är mycket enkel, och ser likadan ut varenda dag. För 85 kronor får man välja mellan grillspett, moussaka, gyros, calamares. Till det ett tillbehör: ris eller bulgur, klyftpotatis eller pommes. Kön ringlar sig lång när vi kommer dit. Men det går fort. Personalen är snabb och effektiv, men framför allt trevlig. En i panelen vill inte ha något av de föreslagna tillbehören och blir då genast erbjuden ett extra grönsaksspett – serviceinriktat och trevligt.

Salladsbordet är generöst. Vanlig grönsallad, lite kålsallad, en enkel pastasallad, oliver och så fefferoni för att nämna en del, och så ett par sorters dressing. Allting gott och fräscht och pitabrödet som serveras före maten ger en snabb känsla av Medel- havssemester.

Men det bästa med den grekiska kolgrillsbaren är ändå de varma lunchrätterna. Gyrosen på kyckling är välmarinerad. Precis lagom kryddig, men ändå inte för fet, utan fint stekt. Bulguren som serveras till är också måttfullt kryddad, och bra i konsistensen. Rätten serveras med en rejäl klick tzatsiki som är precis som fet och fyllig som man kan hoppas på.

Det finns flera olika grillspett – souvlaki – att välja mellan. Kött, kyckling eller grönsaker. De smakar bra alla tre, och det känns skönt att kunna blanda upp köttet med ett grönt spett också. ”Man blir ju sugen på att åka hem och grilla själv med en gång”, säger en av panelens medlemmar när hens tallrik kommer fram på bordet och dofterna letar sig in i luktsinnet.

Moussakan är också fin. Lagom krämig och fint kryddad. Även den serveras med en rejäl klick mild och fin tzatsiki, möjligtvis väl riklig när maten är så saftig och det känns lite trist att slänga för mycket överbliven sås.

Efteråt får vi kaffe och en liten buffé av småkakor, de är ordinära, men knappast hembakta.

Trots den lite undanskymda platsen är Kolgrillsbaren ofta fullsatt. Inte så kons-tigt tycker vi, med den goda maten och den fasta menyn som gör att gästen vet vad den får. Men möjligtvis blir det lite tjatigt i längden om man skulle äta där för ofta. Någon gång då och då är det dock ett mycket lyckat val, men vi skulle gärna vilja ha ett lammspett att välja på när det ändå är en grekisk restaurang.