Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Grexit blir en katastrof för landet

Annons

Sedan i maj 2010 har Grekland tagit emot ekonomiskt stöd i form av lån från EU och IMF om den svindlande summan av 245,7 miljarder euro. I utbyte mot lånen har man förbundit sig att genomföra strukturreformer för att minska den totala skulden till 124 procent av BNP fram till år 2020. Landets ekonomiska utsikter var på bättringsvägen ända fram till parlamentsvalet i januari, då en populistregering med Alexis Tsipras i ledningen kom till makten.

I sann populistisk anda har Tsipras ställt ut löften till medborgarna som helt saknar verklighetsförankring. I stället för att fortsätta den tidigare regeringens försök att minska utgifterna och skapa tillväxt har Tsipras förvärrat läget genom att återanställa tjänstemän, behålla pensionsåldern 59 år och dessutom höjt pensioner och minimilöner. För närvarande uppgår den grekiska statsskulden till 177 procent, eller 324,1 miljarder euro, och landet riskerar att gå bankrutt denna vecka.

Premiärminister Tspiras verkar äntligen ha insett vilken prekär situation landet befinner sig i, medan finansminister Varoufakis söker konfrontation och räknar med att euroländerna kommer att ge efter och ge skuldlättnader utan att kräva reformeringskrav i utbyte. En del av Tsipras gamla kommunistparti ser en framtid utanför eurozonen och drömmer om att bli Europas Kuba. Detta sammantaget har lett till att landets reformplaner fram till i dag är mycket vaga och utan förankring i den bistra verkligheten.

Varje medlemsland som befinner sig i en så djup kris som den grekiska förtjänar europeisk solidaritet och stöd. Tyvärr är läget i dag sådant att EU-ländernas växande frustration över den nya grekiska regeringen har triggat fram krav på att stoppa förhandlingarna och acceptera ett ”Grexit”, det vill säga att Grekland lämnar eurosamarbetet. Det råder inga tvivel om att ett Grexit-scenario vore ett kollektivt politiskt misslyckande av gigantiska proportioner, som först och främst skulle innebära en social och ekonomisk katastrof för de grekiska medborgarna. Landet skulle inte klara av att betala vare sig lån eller löner och investerare skulle slutgiltigt lämna landet, vilket skulle leda till att ännu fler människor skulle förlora sina jobb. EU har visserligen numera en bankunion och en europeisk stabilitetsmekanism som skulle dämpa effekterna av en grekisk kollaps, men EU:s ställning på den globala marknaden, som bygger på att EU:s 28 medlemsländer agerar tillsammans och talar med en röst, skulle försvagas avsevärt.

Samtidigt vore det ett stort politiskt misslyckande att på bekostnad av de övriga europeiska medborgarna ge efter för Greklands icke ansvarsfulla politik och villkorslöst ge dem ett tredje stödlån utan seriösa och trovärdiga löften från regeringen om en trovärdig reformpolitik både beträffande ekonomin och de grekiska institutionerna. Detta skulle inte bara urgröpa EU-institutionernas trovärdighet hos medborgarna, utan även underminera förtroendet för eurozonen och det europeiska projektet, som ju baseras på respekten för gemensamma regler.

Tiden håller på att rinna ut. De tuffa åtgärdsprogram som Portugal, Spanien och Irland, som för några år sedan var lika illa ute som Grekland, har genomfört har gett utdelning och vi ser nu tillväxtsiffror i länderna. Det är hög tid för Grekland att nu bestämma sig för om man vill resa sig ur den ekonomiska krisen hand i hand med eurozonen eller om man vill fortsätta den mödosamma vägen på egen hand.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel