Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Håll kritisk distans till rankinglistor från intresseorganisationer

Annons

Varje gång intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv eller Lärarförbundet presenterar sina rankninglistor över ”näringslivsklimat” eller ”bästa skolkommun” rapporterar medierna glatt och kommunerna lägger sig platt. Var är er kritiska distans till hur dess listor tas fram? Intresseorganisationerna gör sitt jobb bra, ni måste också göra ert.

Till grund för Svenskt Näringslivs (SN) rankning ligger dels en enkät riktad till företag, dels statistik. Precis som vid alla enkätundersökningar finns bortfall och felmarginaler. I den senaste företagsenkäten var svarsfrekvensen mellan 30 och 67 procent i olika kommuner. SN:s rapport säger dock inget om felmarginaler eller huruvida bortfallsanalyser gjorts. Den som har kikat på frågorna inser dessutom lätt att kommunerna råder mycket lite över vissa av de frågor som företagarna tar ställning till; exempelvis tillgång till vägnät, tåg och flyg, tele och IT, eller medias attityd till företagande.

Faktorn entreprenader anger ”andelen av den kommunala verksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser”. Ju högre andel, desto bättre för rankningen.

Även i urvalet av statistisk (från SCB, samt affärs- och kreditinformationsföretaget UC) finns faktorer som är relaterade till samhällsförhållanden som kommunen endast i begränsad omfattning kan påverka, till exempel andel medborgare i arbete. Andra statistikvariabler visar tydligt SN:s politiska intresseperspektiv. Faktorn entreprenader anger ”andelen av den kommunala verksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser”. Ju högre andel, desto bättre för rankningen. På samma sätt ger en låg kommunalskatt positivt utfall.

Alla underlag vägs in i SN:s totala rankningslista, företagsenkäten står för 2/3 av faktorerna och statistiken för 1/3. Kommunernas relativa position i förhållande till varandra används som poänggivare. Den som är ”bäst” på en faktor får 290 poäng, den ”sämste” 1p. Hänsyn tas alltså inte till reella värden eller förändringar i sig. Det går därför att falla som en sten i listan utan att egentligen bli ”sämre” – om många andra samtidigt blir ”bättre” – eller att raketklättra tack vare att andra faller. Allt detta går lätt att informera sig om via den senaste rapporten som kan laddas ned via Svenskt Näringslivs hemsida.

Så snälla kommuner och medier, inta en större kritisk distans till rankninglistor av detta slag!

När det gäller Lärarförbundets rankning ”bästa skolkommun” finns tämligen lite information direkt tillgänglig om specifika underlag och konkreta principer för sammanvägning. Vissa förändringar verkar också genomföras i 2019 års rankning (som ännu inte presenterats). Exempelvis tas faktorer som i hög grad påverkas av socio-ekonomi bort (bland annat betyg i åk 9 och behörighet till högre utbildning). Ambitionen är också att rankningsmåtten framöver inte enbart ska vara relativa i förhållande till hur ”bra/dåligt” det går för andra kommuner varje år, utan också ska möjliggöra jämförelser över tid. Det är i sig ett fall framåt. Ingår gör emellertid alltjämt faktorer som har ett tydligt intressegruppsperspektiv, till exempel lärarlöner och hur Lärarförbundets lokalavdelningar bedömer sina kommuner som huvudmän.

Så snälla kommuner och medier, inta en större kritisk distans till rankninglistor av detta slag! Journalister, gör ert jobb, granska och ställ kritiska frågor! Vad mäts egentligen, hur görs sammanvägningar och tolkningar? Vems intressen står i fokus? Bli inte intresseorganisationernas förlängda arm, genom att oreflekterat bara redovisa deras listor, färgglada kartor och diagram, och enbart rikta de kritiska frågorna till kommunernas representanter.

Ni politiker har, till skillnad från intresseorganisationerna, också ansvaret att prioritera i en värld där resurserna är begränsade och många goda saker finns på agendan samtidigt.

Politiker och tjänstemän, sluta vara så ängsliga och arbeta med era egna analyser och visioner! När kommuner sätter som mål att de ska ”klättra” på simpla rankningslistor, framtagna av intresseorganisationer, är det ett fattigdomstecken. Bättre kan ni! Arbeta med att göra nyanserade, lokalanpassade och välgrundade analyser, och ta utifrån dem fram så genomtänkta politiska strategier och målsättningar som möjligt. Ni politiker har, till skillnad från intresseorganisationerna, också ansvaret att prioritera i en värld där resurserna är begränsade och många goda saker finns på agendan samtidigt. Lägg de förenklade rankningslistorna åt sidan och ta det helhetsansvaret!

Cecilia Arensmeier

docent i statskunskap vid Örebro universitet och medborgare i Lindesbergs kommun (med landets näst sämsta företagsklimat enligt Svensk Näringslivs senaste lista, och på plats 227 i Lärarförbundets rankning över ”bästa skolkommun” 2018)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel