Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Han försökte mörda Taiwans blivande ledare

Annons

Peter Huang har fyllt 80. Han brinner för mänskliga rättigheter, för att avskaffa dödsstraffet i Taiwan och för att stärka det civila samhället. Han var med och grundade Taiwans förbund för de mänskliga rättigheterna.

Så det är svårt att föreställa sig att den lågmälde mannen som står framför mig också försökte begå ett politiskt mord för 47 år sedan.

Taiwans auktoritäre ledare Chiang Kai-shek hade utsett sin son, Chiang Ching-kuo till efterträdare. I april 1970 kom Chiang Ching-kuo till USA. En handfull taiwaneser i USA bestämde sig för att mörda honom. Det var Peter Huang som höll i pistolen.

– Ingen oskyldig fick komma till skada, så det var viktigt att komma väldigt nära, säger Peter Huang.

– Men säkerhetsvakterna var vältränade. När en av dem såg vad som var på väg att hända så kastade han sig mot mig och puttade till pistolen så att skottet missade.

Peter Huang övermannades, greps och i domstolen erkände han sig skyldig till mordförsök. Taiwaneser i USA samlade in pengar till borgen, så att han kunde bli fri i avvaktan på rättegång.

Syftet med attentatet var att ställa till oreda för Chiang Kai-sheks regim. Mordet skulle leda till en maktkamp i det styrande partiet som möjligen skulle skapa öppningar för det civila samhället.

Chiang Kai-sheks regim hade en blodig historia bakom sig. Republiken Kinas regering tog sin tillflykt till Taiwan när kommunsterna erövrade fastlandet. Det uppstod en spänning mellan dem som var födda i Taiwan och regimen.

Den 27 februari 1947 ingrep myndigheterna mot en kvinna som sålde smugglade cigaretter. I tumultet slogs hon ner med en pistolkolv och någon sköt ihjäl en person in en folkmassa som samlats i närheten. Det blev en tändande gnista för ett omfattande uppror som inleddes den 28 februari – och där regimen förlorade kontrollen över delar av Taipei. Upproret slogs ner med stor hänsynslöshet. Antalet dödsoffer diskuteras än i dag. Men de kan i varje fall räknas i tiotusentals.

En annan av de sammansvurna vid mordförsöket 1970 hette Cheng Tzu-tsai. Han var under en period svensk medborgare. Han återvände senare till Taiwan och var den som utformade minnesmärket för händelserna som inleddes i februari 1947.

Diktaturer framkallar ofta våldsamma motåtgärder. I det perspektivet kan jag förstå varför mordförsöket på Chiang Ching-kuo ägde rum, även om politiska mord sällan eller aldrig är en bra metod för att bli av med diktaturer. Sådana attentat har hänt även i Norden. Eugen Schuman mördade den ryske ståthållaren i Finland år 1904 och fick hjältestatus i svensk press.

Mordförsöket på Chiang Ching-kuo år 1970 är dramatik. Men det är vad Peter Huang driver i dag som gör honom intressant.

– Jag vill verka för att stärka det civila samhället och för civil olydnad, säger han.

Han anger två skäl. Det ena känner vi igen från debatten i Sverige – att det civila samhället stärker demokratin, att civil olydnad också har en roll att spela i en rättsstat.

– Men det har också betydelse om vi skulle utsättas för en invasion.

– Kina har en stor krigsmakt. De kan svälja Taiwan som en munsbit. Men den där biten kan bli svårsmält om det finns ett starkt civilt samhälle som kan göra motstånd. Se till exempel på hur det civila samhället i Norge gjorde motstånd mot nazisterna.

– Det civila samhället i Taiwan har varit en inspirationskälla för det motstånd som Kina möter i Hongkong.

Jag frågar honom om vad han anser om minneshallen över Chiang Kai-shek som finns i Taipei. Där hyllas den gamle diktatorn med en gigantisk staty och en hedersvakt.

– Leninstatyn försvann från Moskva. Kina överväger att flytta på Mao Zedong. Här i Taiwan står statyn Chiang Kai-shek kvar, konstaterar Peter Huang.

– Jag tycker att minneshallen kan göras om till ett vanligt museum där man tydliggör vilka värden som gäller i en demokrati.

I Taiwan i dag finns också en yngre generation aktivister som är besvikna på att det liberala regeringspartiet DPP gjort för lite för att förändra de gamla strukturerna. Fast det har gått mindre än ett år sedan maktövertagandet.

E-Ling Chiu är generalsekreterare i förbundet för mänskliga rättigheter. Hon säger att spåren av det auktoritära styret fortfarande finns kvar i även i det demokratiska Taiwan.

– Framför allt utanför Taipei händer det att polisen ingriper mot politiska möten som sker utomhus. Poliserna är inte utbildade i mänskliga rättigheter. De präglas fortfarande av ett gammaldags tänkande.

Högt upp på kravlistan står ett avskaffande av dödsstraffet. Men 80 procent av befolkningen anser att dödsstraffet ska vara kvar.

– Problemet är att dödsstraffet aldrig diskuteras, säger E-Ling Chiu.

Hon hoppas på att den liberala regeringen ska bli mer restriktiv, att färre och färre personer avrättas. Kanske finns det redan tecken på det. Åren 2010 - 2015 avrättades mellan fyra och sex personer varje år. År 2016 avrättades en person.

Taiwan saknar också en asyllagstiftning. Nu ligger Taiwan långt från länder som Afghanistan, Syrien och Somalia. Men det har kommit en och annan asylsökande från Folkrepubliken Kina.

– Det fanns ett färdigt förslag till asyllagstiftning på parlamentets bord, säger E-Ling Chiu.

– Det utgår från Genèvekonventionen. Lagförslaget säger också att människor ska få stanna om de till exempel är förföljda på grund av sin sexuella identitet. Det fanns skrivningar om människor som flyr från krig och naturkatastrofer.

Men vi pratar alltså om ett land som inte ens får vara med i FN som ändå har skrivit ner ett förslag på asyllagstiftning som utgår från principerna FN:s konventioner.

Tidningen Taipei Times skriver i en ledare att en lagstiftning om flyktingar blir en prövosten för mänskliga rättigheter i Taiwan och en milstolpe för mänskliga rättigheter i världen.

Att det finns en besvikelse över att en ny regering går långsammare fram än väntat är verkligen inget unikt för Taiwan. Men E-Ling Chiu säger ändå att hon ser en skillnad. Till exempel är det troligt att Taiwan blir det första landet i Asien som gör det möjligt för homosexuella att gifta sig.

Läs mer om Taiwan:

Artillerigranaterna från Kina blir knivar

Därför borde partierna i Sverige gilla Taiwan!

Kina och Taiwan - historiska glimtar