Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

I dag börjar barnens tid

I dag införlivas barnkonventionen med svensk lag. Barnkonventionen som lanserades 1989, firade 30 år i höstas, och utgör den tydligaste symbolen för arbetet med att förbättra barns villkor. Med ratificeringen av barnkonventionen har Sverige inte bara möjligheten att vara ett föredöme i konventionens tillämpning utan en skyldighet att agera för att förbättra barns situation också globalt.

Efter andra världskriget startade en debatt om individens rättigheter till ett värdigt liv. Uppe till debatt var inte bara rätten till liv, utan varje människas  ekonomiska och sociala rättigheter. Initialt låg fokus på vuxna, men över de kommande decennierna kom även barn att omfattas av idéerna om individens rättigheter. Barnkonventionen är det viktigaste dokumentet för barns rättigheter. Barnet har rätt till överlevnad och hälsa men faktiskt mer än så. Av konventionens cirka 40 artiklar är fyra av de viktigaste: artikel #2 (rätten att inte diskrimineras); #3 (att alla beslut som rör barn ska involvera barn); #6 (rätten till optimal utveckling och överlevnad); samt #12 (att barn måste lyssnas på). 

Barn har i allt högre grad involverats i sin vård ...

Barnkonventionen klargör att barns rättigheter inte är geografiskt bundna. De är universella. Det innebär att barn på flykt, behåller sina rättigheter. Men barnkonventionen stipulerar också att vuxna ansvarar för att tillgodose barns behov. Inom mitt eget fält, medicinen, har stora steg tagits sista decennierna för att förbättra barns situation. Barn har i allt högre grad involverats i sin vård, vi har blivit bättre på att behandla smärta , bättre på att anpassa vår information så att de sjuka barnen ska förstå, och fortsatt att bygga ut vaccinationsprogrammet så att färre barn ska drabbas av svåra infektionssjukdomar. 

Men trots att mycket i barns tillvaro har blivit bättre, så är hoten mot barn omfattande: påtvingad migration och flykt, klimatförsämringar, våld, väpnade konflikter och fattigdom. Att barnkonventionen blir del av svenska lag är bara ett först steg. I en artikel som publiceras i januari 2020 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Child & Adolescent Health presenterar en internationell arbetsgrupp förslag för att förbättra barns situation i världen. Flera av dessa förslag är konkreta och har relevans för Sverige.

Fortfarande är trafiken en viktig orsak till att barn avlider eller drabbas av svåra handikapp i Sverige.

1. Skapa barnanpassade miljöer. Barn behöver trygga hem, skolor, och lekplatser. Inom vården försöker man säkerställa att barn ska få vårdas med sina föräldrar närvarande. Nya vårdplatser för barn byggs ofta med låga fönster så att barn ska kunna se ut. Vi utrustar våra barnkliniker med lekterapi där de kan måla. spela spel och göra roliga saker som vi tror bidrar till ett snabbare tillfrisknande och ökar deras livskvalitet. Men många svenska barnkliniker har också sjukhuslärare som hjälper långtidssjuka barn att hänga med i sin skolgång och hålla kontakten med klassen. 

2. Barn behöver barnsäkra transporter. Fortfarande är trafiken en viktig orsak till att barn avlider eller drabbas av svåra handikapp i Sverige. Sverige har gått i bräschen vad gäller användning av cykelhjälm till barn och bilbälten. Här kan vi lobba för att även barn från andra länder kan åtnjuta samma skydd. 

3. Barn har rätt till en miljö utan mobbning, och barnmisshandel. Sverige var först i världen med att förbjuda aga (1979), men vi måste också bli bättre på att upptäcka barnmisshandel och sexuella övergrepp. Ett antal idrottare (Patrik Sjöberg och Magnus Hedman) vittnar om att omgivningen sällan ser övergrepp. Lika viktigt är att i ett globalt perspektiv minska trafficking, och barnprostitution. Här kan svensk polis arbeta på hemmaplan för att minska efterfrågan på virtuell barnprostitution, och med kollegor i andra länder för att förhindra att svenskar utnyttjar barn i andra länder. Vi får heller inte väja för att ta barnens parti när kulturella mönster medför att unga flickor omskärs eller gifts bort i tidig ålder. 

4. Oavsett socioekonomisk bakgrund har alla barn rätt att växa, utvecklas och nå sin potential. Vi kan inte acceptera att barns framtid i hög utsträckning hämmas av socioekonomiska svårigheter och fattigdom. Barn i alla länder måste få tillgång till utbildning.

Kritik har riktats mot att de rättigheter som barnkonventionen ger barn skulle inkräkta på andra. Det är ett snävt sätt att se på barnkonventionen. I själva verket är konventionens andemening att vi i så hög utsträckning som möjligt ska stötta föräldrars och familjens kapacitet och möjligheter att uppfylla barnens rättigheter. Artikel #9 handlar om rätten för familjer att vara tillsammans, artikel #10 om barns rätt att ha kontakt med sina föräldrar oavsett landsgränser. 

I stort sett alla länder utom USA har ratificerat barnkonventionen. Vart 5:e år måste länderna återrapportera hur arbetet med att uppfylla barnkonventionen går. Att barnkonventionen införlivas i svensk lagstiftning är en markering, men mer måste göras för att fylla detta åtagande med innehåll. Sverige kan inte heller enbart blicka inåt utan måste ta ansvar i ett globalt perspektiv. 

Låt inte 1 januari 2020, bara bli en bemärkelsedag, låt det bli starten för ett decennium där vi sätter barn i hela världen i centrum. 

Jonas F Ludvigsson

barnläkare, professor

Latorp-Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel