Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya lärarstudenter lämplighetstestas

Nästa år lämplighetstestas de första kullarna blivande lärare.Förhoppningen är att höja utbildningens status.- Läraryrket kräver mer än vad betygen visar, säger lärarstudenten Maria Soffronow.

Annons

De som planerar att börja plugga till förskollärare eller lärare vid Linnéuniversitetet eller Högskolan i Jönköping nästa år kan räkna med att bli prövade dubbelt. Först på vanligt sätt, med betyg eller resultat från högskoleprov. De som antas får genomgå ett lämplighetsprov. Ingen blir diskvalificerad, för det är en försöksomgång. Lärosätena vill se hur testerna fungerar innan dessa prövas skarpt 2016.

Tanken med antagningsproven

är att sålla bort dem som saknar motivation eller förmågor för att bli en bra lärare. Dåligt rustade studenter är ett problem på lärarutbildningarna, enligt Per Gerrevall, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

- Ganska många hoppar av under den första terminen eller efter den första praktikperioden, antingen för att de har problem med de akademiska studierna eller för att lärarutbildningen inte passar dem.

En del studenter går inte i land med skriftliga uppgifter, exemplifierar Stefan Engberg, utbildningschef på Högskolan i Jönköping.

- Ibland är det obegripligt att en person fått godkänt i svenska B.

Men det kan också handla om studenter som är uppenbart rädda för att synas och höras.

- Många är blyga och spända när de kommer från gymnasieskolan, men medan de flesta kan utvecklas under utbildningen kommer vissa aldrig över spärren, säger Per Gerrevall.

Intervju

Maria Soffronow, student i Jönköping och snart färdig lärare i årskurs F-3, tror och hoppas på antagningsproven.

- Jag tror att det kan bli bra. Läraryrket är komplext, en lärare behöver ha praktiska färdigheter som att kunna ta folk och förklara. Det är förmågor som man kan utveckla. Så vill man verkligen bli lärare och får ett avslag kan man söka igen nästa år, mer förberedd, säger hon.

Exakt hur antagningsproven ska utformas är ännu inte spikat. Linnéuniversitetet tänker sig en webbaserad del och en intervju, medan man i Jönköping är inriktade på enbart intervju. Proven kommer givetvis att kosta, konstaterar både Per Gerrevall och Stefan Engberg.

- En del av pengarna tar man tillbaka genom att inte lägga resurser på studenter som annars skulle ha hoppat av eller blivit underkända, säger Gerrevall.

Politiskt och fackligt finns en bred enighet om att lärarutbildningarnas status måste höjas. Vägarna dit är flera, Högskolan i Jönköping har redan skärpt sina antagningskrav genom att kräva minst 0,8 poäng (av max 2,0) av dem som antas via högskoleprovet.

- Efter två år kan vi se att vi har något färre avhopp. Men framför allt känner vi av en större stolthet bland studenterna. Nu överväger vi att höja gränsen till 1,0, säger Stefan Engberg.

Mer läsning

Annons