Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Risk för fortsatt politisk turbulens

Någon lugn vår i politiken är inte att vänta.Det lär bli kamp både om vem som ska få äran för överenskommelsen som stoppade nyvalet och vad som egentligen kan rymmas i en budget.- Fortsatt kaos, tror statsvetarprofessorn Peter Esaiasson.

Annons

Samförstånd och leenden på den gemensamma pressträffen när regeringspartierna och Allianspartierna presenterade den så kallade decemberöverenskommelsen förbyttes snabbt i tuffare tongångar. Från de borgerliga hette det att Socialdemokraterna hade kunnat göra upp om regler för minoritetsstyre redan den 2 december, dagen innan regeringen förlorade budgetomröstningen i riksdagen vilket utlöste krisen.

Helt fel, svarade statsminister Stefan Löfven i en intervju i Dagens Nyheter.

- Den kvällen sade de borgerliga att jag hade tre olika alternativ. Ett var att ta deras budget, för den var så bra. Alternativ två var att avgå. Tre att utlysa extraval. Diskussionen om att lägga ner röster var aldrig uppe.

Han vänder sig också mot Alliansens beskrivning att hans beslut att avisera ett nyval var förhastat. I stället var det just det som möjliggjorde samtal, hävdar han.

- Jag tror att de borgerliga hade sett fram emot en talmansrunda där de fått frågan om de ville bilda regering, säger statsministern.

Även om överenskommelsen innebär att regeringen hädanefter kommer att få igenom sina budgetar i riksdagen är det ingen lätt resa.

- Alla försöker tolka överenskommelsen så fördelaktigt som möjligt för dem själva, men förutom att det inte blir något extra val så är allt annat i det blå och mycket oklart, säger Peter Esaiasson.

Det är Alliansens

budget som gäller för 2015, men regeringen kan försöka få in mycket av sin politik i tilläggsbudgeten i april. Dock kan inte inkomstskatter som är en försämring för den enskilde ändras förrän ordinarie budget i september. Så det blir inga skattehöjningar för dem som tjänar mest. Däremot kan regeringen få in mer pengar på att ta bort den lägre arbetsgivaravgiften för unga. Och göra omprioriteringar bland utgifterna.

Men om regeringen tar in olika sakfrågor i budgeten för att slippa förlora enskilda omröstningar, som exempelvis lagen om vårdval, sätts överenskommelsen på prov.

- Hur mycket kan packas in i budgeten? Vad är acceptabelt enligt den här överenskommelsen? Det vet vi inte, säger Peter Esaiasson.

Ingvar Mattson, tidigare kanslichef för riksdagens finansutskott och numera generaldirektör för Statskontoret, ser också att det kan bli svåra gränsdragningar.

- Då hamnar frågan i utskotten som avgör vad som ska ingå i budgeten, säger han.

Mer läsning

Annons