Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Svårt att inte få besöka nära och kära – ”lever med en klump i magen”

 
Corona: Sjukvården
Visa alla artiklar

I dessa coronatider är god omsorg av våra äldre i samhället något vi tänker extra mycket på. Som anhörig lever vi med en orolig klump i magen. Inte minst med tanke på att vi i dagsläget inte själva kan se hur den nära och kära egentligen mår, på grund av besöksförbudet.

För min, och min familjs del, tärs vi förstås av att inte kunna besöka, i det här fallet min mor Iréne. Men genom de dagliga kontakterna per telefon så förminskas ändå den där klumpen i magen markant.

Jag får så bra hjälp och omvårdnad här så det går ingen nöd på mig. De ordnar med allt så vi ska ha det bra, meddelar mor i telefonen med humöret på topp.

I början av februari flyttade mor, 86 år, från eget boende till vård- och omsorgsboendet Trädgårdarna i nordvästra delen av Örebro. En del sjukdomar och andra krämpor gjorde det nödvändigt, och det var hon själv som ivrade för en flytt.

I dag, vid närmare eftertanke, är jag glad över att det blev så, och just i rättan tid. Sedan slog pandemin till med full kraft och kraftiga restriktioner följde i dess spår. Trädgårdarna var bland de första äldreboenden i Örebro som införde besöksförbud. Ett förbud som med facit i hand är ett måste.

Att i det uppkomna läget ha mor i ett rum med omvårdande personal runt sig dygnet runt känns som en stor förmånlig trygghet för oss. Hur hade det fungerat om hon bott kvar i den egna lägenheten, även om hemtjänstpersonalen där var riktigt högklassig i sitt arbete och bemötande vid sina två besök per dag?

Det hade säkert krävts mer av oss anhöriga, och vi hade kanske ändå inte kunnat skydda henne fullt ut mot den eländiga smittan. Därför är jag ytterst glad över att hon nu finns i trygga händer på Trädgårdarna där personalen visar stort engagemang i de boende och deras välbefinnande.

För att inte tala om det positiva tillmötesgåendet vi anhöriga får. Vi känner trots allt ett ljus i ett mörker som vi hoppas snart är över.

Björn Palmqvist m familj

Askersund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel