Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jan Greve, Klimatnätverket Örebro, föreslår att universitet inför en koldioxidbudget

Annons

Sveriges universitet och högskolor är den myndighet som orsakar störst utsläpp av växthusgaser genom anställdas resor med flyg (Dagens Eko 21/3 2019). Rektor vid Örebro universitet medger att flygresandet är ”en klimatmässig huvudvärk” (NA 1/1), men menar att flygresor är nödvändiga om universitetet ska finnas med internationellt. Ny teknik ska lösa problemen i framtiden men på kort sikt måste man få flyga när det är nödvändigt. (Lokala Nyheter Örebro 1/1). Det låter defensivt, men jag tar fasta på de avslutande orden – ”när det är nödvändigt”.

Resestatistiken för Örebro universitet för år 2017 visar att anställdas flygresor detta år orsakade utsläpp på

1 285 ton koldioxid (den så kallade höghöjdseffekten inkluderad). Är dessa utsläpp ”nödvändiga”?

Men vem avgör vilka resor som är nödvändiga?

Vid universitetet arbetar 135 professorer. Några reser mycket – andra reser nästan inte alls. Utifrån resestatistiken har jag undersökt om det statistiskt finns något samband mellan hur mycket professorer flyger och hur många artiklar de publicerar i vetenskapliga tidskrifter. (Publicering används ibland som indikator på vetenskaplig kvalitet). Jag finner inte något sådant generellt samband. En tolkning är att universitetsledningen kan begränsa den totala mängden flygresor utan att kvaliteten därigenom behöver försämras.

Men vem avgör vilka resor som är nödvändiga? Förmodligen är det forskarna själva som bäst kan besvara den frågan. Jag föreslår införandet av en koldioxidbudget där ledningen beviljar varje avdelning (fakultet) en högsta tillåten mängd utsläpp från resor. Potten fördelas sedan vidare mellan forskare på avdelningarna. En koldioxidbudget har flera fördelar.

En koldioxidbudget har flera fördelar.

1. Miljövänliga alternativ uppmuntras. Det är jämförelsevis dyrt att ta tåget till utlandet (flyget är subventionerat) och det kan vara både krångligt och tidsödande på grund av dålig anpassning mellan nationella tågsystem. Med en utsläppsrestriktion kan många ändå tänkas välja tåget för att spara ”utsläppsrätten” till de resor där tåg inte är möjligt.

2. Det är klimatmässigt effektivt att minska på flygresor. Alla handlingar som bidrar till minskade utsläpp är angelägna, men alla handlingar är inte lika effektiva. Då en person väljer tåg framför flyg till en konferens i Lissabon motsvarar detta utsläppsminskningar av fem års källsortering.

3. Ledningen kontrollerar de totala utsläppen. Idag är det den enskilde forskaren som inom ramen för erhållna forskningsanslag avgör hur mycket som ska läggas på flygresor. Ledningens kontroll är alltså lika med noll. Med en koldioxidbudget kan ledningen sätta en övre gräns för de totala utsläppen. Över tid kan gränsen sänkas vilket vore i linje med nationella och internationella utfästelser.

4. Ledningen visar sina anställda att den tar ansvar för miljön. Om inte universitetet tar ansvar så hamnar ansvaret hos den enskilde. I NA (1/7) rapporteras om hur en miljömedveten forskare vid Örebro universitet själv tvingades arrangera och delvis finansiera resan till en forskningskonferens i Europa därför att hon valde bort flyget.

5. Universitetet vinner trovärdighet i miljöfrågor. Var finns den trovärdigheten idag? På DN debatt (28/10 2018) undrar forskare vid 8 svenska universitet vem som förväntas tro på universitetens forskningsresultat om klimathot när universiteten själva inte verkar ta innehållet i sina egna rapporter på allvar.

Mycket riskerar att bli krångligare och besvärligare för Örebro universitet och för dess anställda om man på allvar engagerar sig i den pågående kampen för ett hållbart samhälle. Men har man något val egentligen?

Jan Greve

Klimatnätverket Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons