Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

KATARINA HANSSON (S): Viktigt att bevara jordbruksmark – var vi än bygger blir det konflikter

Glädjande nog har jag under den senaste tiden kunnat konstatera att allt fler betonar vikten av att Sverige även i framtiden behöver säkra tillgången av jordbruksbar mark.

Varför är då denna fråga så central och viktig? Jo, det finns flera orsaker. Dels är situationen i vår omvärld mycket mer osäker i dag än för bara tio år sedan. Vi kan helt enkelt inte lita på att det kommer finnas samma möjligheter att importera exempelvis grönsaker och kött i kristider.

Även i Kumla är tillgången av jordbruksbar mark en viktig fråga vilket inte minst belystes på senaste fullmäktige ...

Detta åskådliggjordes inte minst i samband med att pandemin bröt ut i våras. Vi såg då att många transporter fastnade i tullarna och inte kunde leverera som de skulle. En annan orsak kan härledas till vikten av att hålla nere koldioxidutsläppen för en minskad klimatpåverkan. Ju mer inhemsk produktion, desto mindre långa transporter med höga utsläpp som följd. Även i Kumla är tillgången av jordbruksbar mark en viktig fråga vilket inte minst belystes på senaste fullmäktige då förslaget till ny översiktsplan debatterades.

En översiktsplan är ett strategiskt dokument som på ett långsiktigt sätt presenterar en vision om kommunens framtida utveckling. Kumlas översiktsplan tar sikte mot 2040 och ska göra det möjligt för cirka 28 000 personer att leva och bo i kommunen. Detta är viktigt, inte minst för att vi då bli fler som solidariskt är med och bidrar till välfärden.

Ytterligare ett viktigt perspektiv i översiktsplanen är tillgången på bostäder. Enligt Boverkets prognos för 2021-2025 finns det behov av cirka 51 000 nya bostäder i Sverige. Behovet kommer med största sannolikhet inte minska efter denna period och därför behöver även Kumla vara med och ta sitt ansvar på bostadsmarknaden.

Av den totala ytan är cirka 47 procent jordbruksmark och cirka 30 procent är skogsmark.

Kumla är ytmässigt en liten kommun. Av den totala ytan är cirka 47 procent jordbruksmark och cirka 30 procent är skogsmark. Vi måste därför vara uppmärksamma när vi planerar för framtiden så att inte jordbruksmark används på ett allt för ”lättvindigt” sätt och vi har använt oss av Jordbrukets rekommendation vid användande av jordbruksmark.

Kommunen är, och ska vara, aktiv när det gäller att köpa jordbruksbar mark när möjlighet ges. Detta för att vi, där planer för bostäder finns, ska kunna erbjuda markägare byte av mark. På så sätt kan vi göra det möjligt för människor att fortsätta sitt värdefulla jordbruksarbete även i framtiden, om än på annan brukningsbar jord än tidigare.

Det kommer att uppstå konflikter var vi än planerar för bostäder.

Vi har ingen ambition att bli ett nytt Manhattan, vare sig med höga skyskrapor eller folkmängd. Men vi vill bidra till det behov av bostäder som finns i Sverige. Det kommer att uppstå konflikter var vi än planerar för bostäder. Bygger vi i skogen, reagerar skogsbönderna. Bygger vi på jordbruksmark, reagerar jordbruksbönderna. Förtätats staden blir det en reaktion bland dem som bor i närheten, så som vi sett när det gäller detaljplanen för byggnation i Kumlasjöbacken.

Vi politiker ska ta hänsyn till allt detta men måste även ha modet att fatta tuffa beslut. Jag som förtroendevald och Kumlabo vill även i framtiden välkomna nya medborgare till vår kommun. En kommun där förtätning pågår i staden och där det just i dag står byggkranar lite här och var.

Katarina Hansson

Ordförande i kommunstyrelsen i Kumla (S)