Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Klimatfrågan – grundad på vetenskap eller dogm?

En vetenskaplig metodik för hypotesprövning måste innefatta följande: Steg 1: Observation och datainsamling.Steg 2: Förutsättningslös tolkning av insamlade data. Steg 3: Slutsatser och utvärdering om hypotesen är sann eller falsk.Steg 4: Om falsk förkastas den och man börjar om från steg 1 med en modifierad hypotes.

Ett känt exempel på sådan hypotesprövning är hur den sanna bilden av vårt solsystem med solen i centrum växte fram. Före Kopernikus och Galilei ansågs jorden vara i centrum i vårt solsystem.

I frågan om den globala uppvärmningen frångås de nämnda vetenskapliga principerna. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) utgår klart uttalat i det officiella uppdraget från FN från ett färdigt svar, att den globala uppvärmningen är förorsakad av människan (=AGW) genom växthuseffekten från fossilt koldioxid. Låt oss pröva deras hypotes – sann eller falsk.

Till att börja med är utsläppsnivåerna från fossil förbränning före cirka 1930-talet negligerbara.

Om datainsamlingen gjorts förutsättningslöst framgår dock att jorden under de gångna 400 årtusendena genomgått fyra cykler av istid, inklusive den senaste, följda av globala uppvärmningar till högre temperaturer än i dag. (Källa Dr F. Goldberg m.fl.)Efter den senaste istiden har jorden genomgått ytterligare fyra globala värmeperioder. Därför heter Grönland just Grönland, därför odlades vindruvor i stor skala i England under medeltiden, därför var trädgränsen i svenska fjällen högre än i dag etcetera. Detta är väl dokumenterat och något fossil förbränning garanterat inte kunnat påverka.

Förklaringarna är i stället naturliga variationer över tid i solens aktivitet, i jordbanans form, i jordaxelns lutning och den kosmiska strålningens intensitet.

IPCC förutspår i massmedia katastrofal global uppvärmning, dramatiskt stigande havsnivåer, ökad frekvens av skyfall, orkaner, torka, fattigdom, pandemier och utrotning av isbjörnarna. Ivrigt påhejade av svenska anhängare med politiker och Johan Rockström spetsen. Alla dessa hotbilder har hittills slagit fel och isbjörnarna är i dag mer än 100 procent fler än 1955. (Källa PBSG)

Uppvärmningen (exklusive El Nino) är 1 Celsius på 150 år. Den är inte snabbare nu än under tidigare uppvärmningscykler. El Nino gav maxeffekt 2016, men statistiskt sett var 1998 lika varmt av samma orsak.

Totalt avges per år från jorden till atmosfären cirka 800 gigaton (Gt) koldioxid. Den absoluta huvuddelen, cirka 770 Gt, kommer från hav och land. Från fossil förbränning kommer cirka 29 Gt/ år eller 3,6 procent (Källa: IPCC själva i sin AR 4 rapport). Andra källor är alltså 26 gånger större!

Koncentrationen av koldioxid atmosfären är 400 PPM (Miljondelar), ett resultat av avgiven koldioxid från alla källor, där fossil förbränning således bara står för en liten del.Vattenånga är den starkaste växthusgasen och koncentrationen i atmosfären är cirka 20 000 PPM. Koldioxidkoncentrationen (från alla källor) i atmosfären är då 2 procent av vattenångans. Koldioxid från fossila bränslen kan då inte vara annat än en marginell orsak till den globala uppvärmningen.

Hypotesen att fossilt koldioxid har avgörande påverkan på globala uppvärmningen måste därför förkastas som falsk! Tack vare den dominerande växthuseffekten från vattenångan har vi i dag en global medeltemperatur på +14 grade Celsius. Annars hade vår planet varit obeboelig med permanent istid och -15 grade celsius.

Åtgärderna för att minska utsläppen är ofta stora, dyra och skattefinansierade slag i luften. Det minskar våra resurser att arbeta med verkliga miljöproblem. Det tar bort enorma belopp av våra skattemedel från att gå till vård, omsorg och skola.

Människan kan inte styra klimatet. Det kommer alltid över tid att variera beroende på icke påverkbara, naturliga faktorer.

Koldioxid är en gas som är nödvändig för allt liv på jorden, bland annat en förutsättning för växternas fotosyntes.

Det är dock klokt att vara sparsam med de fossila bränslena eftersom de är ändliga resurser och energikällor.

Mats Kälvemarkfri debattör

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel