Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kommunen, öppenhet och hantering av en extraordinär händelse

 
NA Granskar: Meddelarfriheten i Örebro under coronakrisen
Visa alla artiklar

Öppenhet är ett ledord i all offentlig verksamhet och tillförsäkras genom Sveriges grundlagsskyddade offentlighetsprincip. Offentlighetsprincipen består av flera olika delar, varav meddelarfriheten är en, syftar till att medborgare och media ska ha insyn i myndigheters verksamhet och kunna granska, ställa frågor, kritisera och ställa ansvariga till svars för fattade beslut.

Att offentlighetsprincipen utgör en central del i ett demokratiskt samhälle tror vi att de flesta är rörande överens om. Den ska värnas i kommunal verksamhet på alla tänkbara sätt.

Sannolikt gör sig vikten av öppenhet gällande med extra styrka just vid hanteringen av en krissituation.

Vi beklagar att Örebro kommun publicerat information rörande meddelarfriheten som var otydlig och därigenom i vissa delar felaktig. Vår förhoppning är att det med all önskvärd tydlighet har framgått att kommunen inte haft någon annan avsikt med informationen än att upplysa om att det under en extraordinär händelse är viktigt att känna till vissa bestämmelser och att information, som egentligen ingen medarbetare är van att hantera, kan omfattas av sekretess.

Offentlighetsprincipen gäller givetvis även under hanteringen av en extraordinär händelse och allmänhet och media ska kunna följa hur kommunen hanterar den situation som i det nu aktuella fallet undantagslöst berör oss alla. Sannolikt gör sig vikten av öppenhet gällande med extra styrka just vid hanteringen av en krissituation.

Meddelarfriheten kan bara begränsas genom bestämmelser i lagen.

Samtidigt som kommunen har att hantera den extraordinära händelsen är det därför av största vikt att kommunens medarbetare, medborgare och media ges information om läget, fattade beslut och åtgärder som vidtas med anledning av den extraordinära händelsen.

Det gör sig sällan bra i media att redovisa lagtext. Inte desto mindre är det viktigt med anledning av den senaste tidens rapportering att redogöra för de bestämmelser som kommunens ledning och dess medarbetare har att förhålla sig till. De uppgifter som Nerikes Allehanda upprepade gånger publicerat om ”munkavle” och att ”tysta medarbetare” handlar i själva verket om att förhålla sig till gällande rätt. Meddelarfriheten är en grundlagsskyddad rättighet som ingen kommunstyrelseordförande, kommundirektör eller krisledningsnämnd kan upphäva eller begränsa. Meddelarfriheten kan bara begränsas genom bestämmelser i lagen. Som anställd i Örebro kommun omfattas man av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen i lika hög utsträckning som man omfattas av meddelarfriheten.

I vissa fall kan det finnas anledning att upplysa om sekretessbestämmelser som kanske inte är fullt lika kända beroende på att de så sällan tillämpas.

I regel är sekretessbestämmelserna väl kända i kommunens verksamheter. Exempelvis är medarbetare vid ett vård- och omsorgsboende medvetna om att sekretessbrott kan föreligga om uppgifter om en enskild individ lämnas till någon som inte har rätt att ta del av dem. Sådana uppgifter får heller inte lämnas till media med stöd av meddelarfriheten eftersom skyddet för den enskilde individen anses väga tyngre än rätten att lämna uppgifter till media. Att meddelarfriheten är inskränkt beträffande sådana uppgifter framgår direkt av lag.

I vissa fall kan det finnas anledning att upplysa om sekretessbestämmelser som kanske inte är fullt lika kända beroende på att de så sällan tillämpas. Sådan information kan vara värdefull både för att medarbetare inte omedvetet ska göra sig skyldiga till sekretessbrott men också för att kommunens arbete med att hantera den extraordinära händelsen inte ska motverkas om vissa uppgifter kommer till allmänhetens kännedom. Om man som medarbetare är osäker på vilka uppgifter som omfattas av sekretess och hur sådana uppgifter ska hanteras kan man inte hänvisas till att läsa lagboken utan stöd i frågan måste kunna ges av arbetsgivaren. Av detta har Nerikes Allehandas dragit slutsatsen att man ska fråga sin chef innan man lämnar ut uppgifter med stöd av meddelarfriheten. En slutledning som vi inte delar.

Om vissa uppgifter till exempel rörande tillgång på och leverans av läkemedel och vårdmateriel kommer i orätta händer kan det riskera människors liv och hälsa

När det gäller den nu omdebatterade frågan om kommunens möjlighet att skydda vissa uppgifter som har att göra med hantering av den extraordinära händelsen så finns i offentlighets- och sekretesslagen ett skydd för sådana uppgifter under vissa omständigheter. En berättigad fråga är då om kommunen hanterar uppgifter som kan eller snarare ska sekretessbeläggas med stöd av den bestämmelsen. Svaret på den frågan är tveklöst ja. Om vissa uppgifter till exempel rörande tillgång på och leverans av läkemedel och vårdmateriel kommer i orätta händer kan det riskera människors liv och hälsa. Det finns tyvärr krafter i samhället som har andra intressen än att motverka smittspridning.

Att känna till och förhålla sig till dessa bestämmelser innebär inte att någon är besatt med ”munkavle” eller att kommunen försöker ”tysta medarbetare” utan innebär att man följer lagen.

För att undvika eventuella feltolkningar eller missuppfattningar citeras bestämmelsen som återfinns i offentlighets- och sekretesslagens 18 kap. 13 §:

”Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs”.

I slutet av samma kapitel, närmare bestämt i dess 19 § anges att den tystnadsplikt som gäller enligt ovan redovisade bestämmelse inskränker rätten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Att känna till och förhålla sig till dessa bestämmelser innebär inte att någon är besatt med ”munkavle” eller att kommunen försöker ”tysta medarbetare” utan innebär att man följer lagen. Och lagen har ett syfte, nämligen att skydda samhället och dess medborgare i en fredstida kris. Syftet är inte att undanhålla information av något annat skäl.

Vi vill avsluta med att återigen klargöra att öppenhet och transparens är huvudregeln även under hanteringen av en extraordinär händelse. Örebro kommun strävar alltid efter att delge allmänhet och media information i möjligaste mån. Men vikten av att känna till sekretessbestämmelser är också en central del i offentlig verksamhet och att meddelarfriheten skulle omfatta utlämnande av alla typer av sekretesskyddade uppgifter är och förblir felaktigt.

Mats Brantsberg

säkerhetschef Örebro kommun

Margareta Wall

kommunikationsdirektör Örebro kommun

Pernilla Wikström-Pehrson

chefsjurist Örebro kommun

Det har nu gått så långt att Örebro kommuns agerande blivit en fråga för regering och riksdag.

Svar direkt

Ledande företrädare för Örebro kommun vidhåller att anställda ska rådfråga chefen innan de talar med media. Detta förkastas av tryckfrihetsexperter, jurister och politiker och är ett brott mot meddelarfriheten. Det har nu gått så långt att Örebro kommuns agerande blivit en fråga för regering och riksdag. Det ställs krav på en statlig utredning kring övertrampet. Dags att göra om, göra rätt och framförallt be de kommunanställda om ursäkt.

Anders Nilsson

Ansvarig utgivare NA

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel