Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krämaren är Örebros fulaste byggnad

Artikel 10 av 11
Vår Stad
Visa alla artiklar

Rösterna är lagda och "vinnaren" är utsedd. Krämaren är Örebros fulaste byggnad – om ni läsare får bestämma. Vi träffade Julia Zietara, en av Krämarens kritiker, och arkitekten Viktoria Buskqvist för att diskutera byggnaden.

Annons

Det blev en promenadseger för Krämaren. Hela 40 procent av er läsare anser att det är Örebros fulaste byggnad. Någon som blev glad över det resultatet är juriststudenten Julia Zietara, som skrev en av de mer slagkraftiga nomineringarna, med formuleringar som: "Byggnaden är så överväldigande ful att min kropp krampar i konvulsioner varje gång jag tänker på den".

– Jag skrev nomineringen med glimten i ögat, men jag tycker verkligen inte att Krämaren är estetiskt tilltalande, konstaterar Julia Zietara.

NA träffar henne tillsammans med Viktoria Buskqvist, kontorschef på White arkitekter i Örebro. Hon har förståelse för resultatet, även om hon själv inte håller med.

– Det är definitivt en byggnad som upprör och engagerar, men jag skulle inte säga att den är den fulaste.

Viktoria menar att den modernistiska arkitekturen kan vara svår för många att ta till sig. Äldre arkitekturstilar, som är mer detaljerade och har fler utsmyckningar, har en tendens att tilltala fler.

– Men det är viktigt att det finns utrymme för arkitektoniska årsringar i en stad. Alla byggnader talar för sin tid och det är inget vi ska känna oss ängsliga över, säger Viktoria. Hon berättar att när Krämaren byggdes var det uttryck för ett enormt mod hos staden Örebro.

– Man rev träkåkarna på söder och ersatte dem med Krämaren, en byggnad som bidrar till att skapa både ett varumärke och ett landmärke. Det var väldigt nytänkande och Örebro kunde sola sig i glansen av att vara en storstad på frammarsch.

Krämaren stod färdig i sin helhet år 1963 och ritades av arkitektbröderna Erik och Tore Ahlsén, som även har ritat Medborgarhuset. Julia berättar att hon förstår att byggnaden på den tiden var något uppseendeväckande, men att den i dag är i stort behov av ett ansiktslyft.

– Tittar man på Krämaren tycker jag att den ser dåligt underhållen och förfallen ut. En fasadrenovering hade gjort väldigt stor skillnad, då hade den kanske nått upp till sin forna glans, säger Julia och får visst medhåll av Viktoria.

– Bra arkitektur ska tåla tidens tand. Krämaren har absolut utvecklingsområden och vissa kvalitéer som tidigare fanns, som skulle kunna återskapas, säger Viktoria och berättar att White arkitekter bland annat har tagit fram ett förslag på att göra om Krämartorget till en grönskande park.

Även om Viktoria och Julia är något oense om huruvida Krämarens estetik är tilltalande eller inte är det definitivt överens om en sak. Att Krämaren blir utsedd till Örebros fulaste byggnad är inte nödvändigtvis något negativt.

– Arkitektur är ju en form av konst, och konst ska väcka känslor vilket Krämaren gör, säger Julia.

– De fulaste byggnaderna är de som ingen pratar om, som är likgiltigt utförda och som inte tillför något. Krämaren både upprör och engagerar, vilket är positivt, säger Viktoria.

Så röstade ni:

1. Krämaren, 40 procent.

2. Rättscentrum, 25 procent.

3. Tegelbruket i Markbacken, 21 procent.

4. Conventum Arena, 12 procent.

5. Svampen, 2 procent.