Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Har du förtroende för media?

Artikel 71 av 123
Anders Nilssons krönikor
Visa alla artiklar

Annons

Litar du på tv-nyheterna? Eller vad som skrivs i tidningen eller på nyhetssajterna? Enligt en ny förtroendebarometer så ökade allmänhetens förtroende som helhet för dagspress, radio och tv förra året. Det är glädjande. Samtidigt visar undersökningen att tilliten till medier blir allt mer polariserad både när det gäller ålder och partifärg. Bland yngre människor minskar förtroendet för medier medan det ökar i de äldre åldersgrupperna. Samtidigt ökar förtroendet för medier bland vänster- och mittenväljare medan det minskar bland röstande på högerkanten.

Det är SOM-institutet (Samhälle, opinion och medier) som undersökt svenskarnas förtroende för medier och andra samhällsinstitutioner. Det som sticker ut i undersökningen är just polarisering gällande ålder och partifärg. Speciellt om förra årets resultat jämförs med samma mätning 2000. Då är förtroendetappet stort bland yngre. Inte minst när det gäller svenskarnas förtroende för public service, Sveriges radio och Sveriges television.

En förklaring till detta är att medievanorna ändrats. Idag har vi ett större nyhetsflöde dygnet runt och det är fler som levererar nyheterna. Människor lägger allt mer tid på sociala medier och tekniken gör att det går att se på tv och lyssna på radio när som helst och var som helst. Det här har gjort att konsumtionen av radio och tv förändrats. Tablå-tv-tittandet har minskat dramatiskt. När mediekonsumtionen blir större och bredare är det naturligt att förtroendet också sprids på fler nyhetsleverantörer.

Sett till det totala resultatet över alla åldersgrupper så är det små förändringar sedan år 2000. Public service, SVT och SR, har störst förtroende följt av TV 4 och de lokala morgontidningarna. Det är ingen överraskning. När det händer stora nyheter vänder sig läsare och tittare i första hand till de etablerade medierna. Det var tydligt efter terrorattacken i Stockholm för ett år sedan och det är också märkbart i samband med större lokala nyhetshändelser som moskébranden, Rejmesbranden och det stora strömavbrottet i Örebro förra året. När händelserna inträffade rusade trafiken i höjden på na.se som snabbt inte bara blev en nyhetsförmedlare utan även ett informationsnav för allmänheten. Vid alla dessa tillfällen visades artiklar, bilder och filmer från händelserna över en halv miljon gånger det första dygnet. För oss på NA är det här ett bevis på att vår nyhetsrapportering upplevs som trovärdig. Det visar att publiken är med oss och att den är större än någonsin.

Ökningen av fejkade nyheter bidrar också till att läsare och tittare väljer traditionella medier när de är i behov av viktig information. Jag har de senaste månaderna varit runt och pratat om detta för olika grupper i samhället och jag upplever en trötthet mot ”alternativa medier” som saluför fejkade nyheter. Samtidigt finns en större efterfrågan på trovärdigt innehåll. Därför är det bra att EU-kommissionen nu drar åt tumskruvarna för Google och Facebook och kräver att jättarna tar krafttag mot att rensa bort fejkade nyheter och de konton som sprider eländet.

Annons