Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

KRÖNIKA: Kraftig mansdominans i svenska nyheter: ”Resultatet är beklämmande – här kan vi alla bli bättre”

 
Anders Nilssons krönikor
Visa alla artiklar

Kvinnorna har alldeles för lite plats i svenska medier. Två tredjedelar av alla personer i nyhetsflödet är män. Det är givetvis inte bra och ett problem för demokratin. I Sverige, där det finns ungefär lika många kvinnor som män, ska inte bara män ha större möjlighet att göra sig hörda eller lufta sina åsikter. Den rättigheten ska gälla alla. Den ska också gälla alla åldrar. Idag är bara var fjärde person i åldern 65-80 år, som förekommer i mediernas nyhetsflöde, en kvinna. Det innebär att ju äldre du blir som kvinna desto mindre chans har du att få synas i medierna.

Det är medieföretaget Mediekompaniet som med Kantar Sifos hjälp undersökt hur det står till med jämställdheten i svenska mediers nyhetsflöde. I rapporten, som fått namnet Rättvisaren, har 3 000 artiklar på ett antal dagstidningars nyhetssajter skärskådats ur ett genusperspektiv. NA är ett av de undersökta mediehusen. Även Sveriges radios och Sveriges televisions nyhetssajter har granskats. Resultatet är beklämmande, dock inte på något sätt oväntat. Här kan vi alla bli bättre.

Sedan flera år tillbaka räknar vi män och kvinnor på förstasidor.

Att ha lika många män som kvinnor i våra nyheter är något som vi på NA arbetar med kontinuerligt. Vårt mål är att göra en journalistik som också speglar samhället. Sedan flera år tillbaka räknar vi då och då män och kvinnor på förstasidor och i nyheter som toppar na.se. Vi tittar både på bilder och vilka som uttalar sig i artiklarna. Ibland ser det riktigt bra ut. Men alltför ofta har vi en snedfördelning. En intressant skillnad är att toppartiklarna på vår nyhetssajt ofta har fler män än i de nyheter som toppar tidningen. Så det finns en skillnad mellan våra publiceringskanaler.

Hur gör vi då för att få en bättre genusfördelning i våra nyheter? Ett sätt är att räkna och att ständigt påminna. Men det räcker inte. Det krävs också en tanke i urval av nyheter, ämnen, tänkta bilder och vinklar. Hela tiden. På NA har vi inskrivet i våra mål att vi ska ha en jämställd organisation och ett jämställt innehåll över tid. Det har medfört att vi pratar om genusfrågor nästan dagligen. Det är också ett sätt att få en organisation att förändras.

Samhället, som vi ska skildra, är inte jämställt.

Men allt är inte så enkelt. Samhället, som vi ska skildra, är inte jämställt. När vi ska intervjua makthavare, chefer och ansvariga så är det ofta män som sitter på dessa positioner. Den kvinnliga avdelningschefen hänvisar gärna till sin chef som är - just det – en man. Det gör arbetet mot en jämställd journalistik mycket svårare. När vi gör enkäter och frågar människor på gatan om olika saker är det alltid lättare att få män att prata och ställa upp på bild. Det är fler kvinnor som säger nej. Svårast är det när vi ska göra artiklar inom näringslivet. Där får vi anstränga oss extra för att få till en acceptabel genusbalans.

Det är bra att vi inom media blir granskade. Att vårt innehåll genomlyses och ifrågasätts. Det hjälper oss att utvecklas och göra en journalistik som bättre speglar vårt samhälle.