Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: Utökat meddelarskydd välkommet

Artikel 3 av 128
Anders Nilssons krönikor
Visa alla artiklar

När kvinnan på det privata vårdbolaget tipsade pressen började hennes chefer att efterforska vem som kontaktat media.

Annons

Telefonlistor begärdes ut och eftersom kvinnan ringt till reporterns privata telefon var det lätt att spåra samtalet och se att den anställde ringt till en journalist. Medarbetaren röjdes som källa och fick sparken från vårdföretaget.

Det här är bara en av många händelser som sker i Sverige då anställda i privata bolag inte har samma meddelarskydd som anställda i offentliga verksamheter. Därför är det bra att regeringen och Vänsterpartiet nu vill att privata bolag inom vård, skola och omsorg ska omfattas av meddelarskyddet. Det vill säga att anställda anonymt ska kunna ta kontakt med media och berätta om missförhållanden. Förslaget innebär också att privata välfärdsbolag inte har rätt att efterforska vem som pratat med journalister.

Det här är nödvändigt då miljarder av skattepengar plöjs ned i privat driven vård, skola och omsorg. Då är det inte mer än rätt att anställda ska kunna tipsa media utan att drabbas av repressalier. Det underlättar också för medierna att kunna kontrollera hur skattepengarna används, inte bara i offentliga verksamheter utan även privat.

Meddelarskyddet gäller i dag för alla anställda inom staten, kommuner och landsting/regioner. Tyvärr är det alltför ofta som chefer inom myndigheter och kommuner ändå bryter mot förbudet att efterforska källor. En snabb koll på nätet visar rader av anmälningar med efterföljande domar mot ansvariga som inte förstått vad meddelarskyddet innebär. En säkerhetschef på Försäkringskassan dömdes efter att han ville veta vem som läckt uppgifter till Expressen. En enhetschef på ett äldreboende i Mariefred dömdes till böter för brott mot efterforskningsförbudet efter att ha frågat de anställda vem som spridit uppgifter till pressen. Skatteverket fick betala 15 000 kr till en anställd efter att ha förhört henne om hon läckt uppgifter till media.

Även i Örebro län har offentliganställda försökt att ta reda på vem som lämnat uppgifter till NA. En enhetschef i Lindesberg dömdes 2015 för att ha försökt efterforska vem som skrivit en insändare som publicerades i NA. Chefen frågade på ett personalmöte vem som skrivit insändaren vilket var direkt brottsligt. Kvinnan dömdes till dagsböter för brott mot efterforskningsförbudet. Så även om det finns en lagstiftning innebär det inte att den alltid följs.

I en tid där förslagen oftast handlar om att inskränka medias möjlighet att arbeta är ett utökat meddelarskydd extra välkommet.