Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

A most wanted man

Annons

THRILLER. I ett grått och kylslaget Hamburg sitter den frustrerade agenten Günter Bachmann och kedjeröker och dricker whisky. Staden var en strategisk bas för terroristerna före 11 september-attackerna och det var sådana som Gunter som den gången inte gjorde sitt jobb ordentligt.

När en tjetjensk muslim illegalt tar sig in i staden börjar alarmklockorna ringa hos Günter, vilket också drar igång en kraftfull vågrörelse på hög nivå inom kriget mot terrorismen.

Philip Seymour Hoffman spelar huvudrollen och äger den här filmen med sin närvaro och magnetiska briljans, som var intakt in i det sista.

Regissören Anton Corbijn, mästerfotografen som slog igenom med bilder på Joy Division, övertygar inte på samma nivå. Hittills har hans långfilmsproduktion varit rätt medioker även om "Control" (2007), om just Joy Division och dess sångare Ian Curtis, var rasande snygg.

Med tredje filmen, efter den meningslöst pretentiösa "The american" med George Clooney, slår Corbijn fast att det är stiliga filmer om plågade män som det går åt helsike för som han verkar ha bestämt sig för att göra.

Tyvärr har han inte helt lyckats skaka av sig den lite stumma och märkligt stillastående känslan som präglar hans rörliga bilder.

Ändå är "A most wanted man" ett steg upp för Corbijn, även om det tar ett tag att svälja att den tysk-amerikanska ensemblen talar engelska med oklar tysk brytning.

Det får väl för övrigt anses omöjligt att inte lyckas göra ett smart och spännande tidsfördriv av thrillermästaren John Le Carrés romaner och den här är perfekt för dem som tyckte att "Tinker, tailor, solider, spy" var för snårig.

Men i längden kommer nog "A most wanted man" att bli ihågkommen mest för att den var Philip Seymour Hoffmans sista film, ett sorgligt faktum som sprider ett alldeles särskilt melankoliskt skimmer över historien.

Mer läsning

Annons