Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bluebird

Annons

DRAMA. Julklappspappret är lagt i återvinningen och dammsugaren är full av granbarr. Vad kan då passa bättre än att ta en titt på vintern från en annan synvinkel än den mysiga, brasvarma julen?

I det amerikansk dramat "Bluebird" är vintern bitande kall och fullständigt skoningslös. Filmen utspelar sig i ett litet glesbygdssamhälle i Maine, där människorna får arbeta hårt för brödfödan, oavsett om det är på den lokala syltan eller på pappersbruket.

Skolbusschauffören Lesley tycks ha dragit vinstlotten i karriärlotteriet, hon älskar barn och arbetstiderna är rimliga. Men en iskall vintereftermiddag när hon ska städa bussen distraheras hon av en fågel, och missar att en nioårig pojke har somnat på sitt säte. Hans struliga mamma Marla har glömt att det är hennes tur att hämta pojken - han bor vanligtvis hos sin mormor - och när han hittas nästa morgon har han hamnat i koma.

Det blir startskottet för ett subtilt men hjärtskärande drama om skuld, och hur man fördelar den. Vem ska lastas för olyckan, Lesley eller Marla? Händelsen får ringar på vattnet och påverkar Lesleys familj, den vilsna tonårsdottern Paula och maken Richard som är på väg att förlora jobbet som skogsavverkare. Via ett långsamt, poetiskt berättande får vi följa deras individuella kval.

Något förvånande har filmen en svensk producent, Erika Wasserman som ligger bakom de svenska kritikerfavoriterna "Man tänker sitt" och "Avalon". "Bluebird" är dock betydligt rakare och mindre svårgenomträngligt berättad än Wassermans tidigare filmer.

Framförallt är filmen en uppvisning i nyansrikt skådespeleri. Amy Morton använder oerhört små medel för att förmedla Lesleys vånda, medan John Slattery genomgår en magisk förvandling: från blaserad reklamman i "Mad men" till härjad grovarbetare i bitterkall vinterskog.

Mer läsning

Annons