Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alex Norén

Annons

”Hög på hus” lanseras som en handbok i konsten att bli en vinnare på bostadsmarknaden. För det snabbaste sättet för medelsvensson att bli rik i dag är att göra en lyckad bostadsaffär, i alla fall enligt Alex Norén. Författaren jobbar som ekonomireporter och programledare på SVT. I boken varvar han sidor där han slår hål på några av bostadsmarknadens vanligaste myter med berättelser om sin egen, ytterst målmedvetna ”bostadskarriär”. För målmedveten enligt mig, han framstår som fullständigt besatt. Noréns ständiga jakt på det perfekta hemmet blir jakten på status enligt formeln ”ett perfekt hem = ett perfekt liv”. Hans personliga berättelser framstår som tagna ur tv-serien Solsidan, i en negativ bemärkelse.

För trots att Norén hittar ett hus i Bromma som familjen har råd med och som de renoverar i flera år så att det blir precis som de vill ha det, deras perfekta hem, så är han inte nöjd. Norén vill ha ett större hus på en finare adress. Huset är inte familjens hem, det är ett försäljningsobjekt. Som ständigt ska hållas i topptrim för att ge så stor avkastning som möjligt vid en eventuell försäljning. Han står i ständig kontakt med en uppsjö mäklare och ägnar all ledig tid åt att bättra på detaljer i det redan perfekta hemmet och åka på visningar.

En livsstil som tycks genomsyra livet i Bromma. I boken beskriver Norén middagsbjudningar där samtalen handlar om vilken färg som är bäst att måla lister med. Ska man välja färgen som går att bättra på duttvis utan att det blir nyansskillnader eller färgen som ger bäst glans? Roligast är Ola, som kartlagt alla grannar och gjort tårtdiagram över deras inkomster. Ola är övertygad om att han och Norén skulle bli lyckligare om de flyttade till ett ”sämre” område med billigare hus, eftersom de tjänar minst i kvarteret.

Enligt Ola visar forskning att människor blir nöjdare om de bor med likar. ”Man gillar inte att se grannens lyx-Weber när man själv står och grillar på en Landmann”.

Jag förstår syftet med att Norén beskriver stela middagsbjudningar och Ola och hans tårtdiagram. Norén försöker visa att han minsann egentligen står utanför sta

tushetsen och betraktar sitt och andras beteende objektivt genom att göra sig lustig på andras bekostnad. Och framställa sig själv som rolig på det där smarta, ironiska sättet. Men han lyckas sällan, hans egen desperation över att göra det stora bostadsklippet lyser igenom på allt för många sidor. I längden blir det tradigt att läsa om husvisningar Norén varit på och budgivningar han deltagit i utan att vinna. Jag hade föredragit mer konkreta tips och mindre personliga betraktelser.

Mer läsning

Annons