Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anders Björnsson

Annons

Han är inte helt enkel att definiera, Anders Björnsson (om det nu ens är nödvändigt) – kulturpersonlighet, radioman, författare, redaktör, etc. Han har gett ut flertal volymer som ofta experimenterar med genrer och förväntningar. ”Den uppskjutna debuten” är inget undantag från den regeln.

I ett avseende är väl den här volymen att beteckna som en form av självbiografi. Björnsson själv kallar texterna ”småprosa” – en sorts essäliknande tankeutläggningar där minnen, infall, och resonemang avlöser varandra i beskrivandet av författarens uppväxtmiljö.

Det kvarvarande intrycket är en miljö av trygghet. För mycket trygghet. Det är 50- och 60-tal, ett folkhem där det aldrig diskuteras idéer. Eller livet över huvud. Det är ”hög ideologisk och erotisk prydhetsfaktor”.

Kanske är det så att den här tryggheten, avsaknaden av utmaningar, är det som sedermera skulle stimulera tankens kommande tvång att ifrågasätta sig själv, att omdana, att inbjuda till strid. Det är en oromantisk, för att inte säga hård självgranskning som försiggår på dessa sidor. Långt ifrån sällan underhållande; emellanåt väl dagboksliknande och intimt (i bemärkelsen uteslutande).

Här finns säkert en tanke om att säga något om en generation eller ett land i efterkrigstidens horisontskiftningar. Frågan är om inte Björnssons texter är så pass personliga och styrda av sin egen röst att det är svårt för sådana perspektiv att tränga igenom. Men det kanske inte heller behövs. Det individuella kan också ha ett egenvärde.

Mer läsning

Annons