Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Birgitta Lindqvist

Annons

Hon är ständigt i rörelse. Hon vandrar runt bland människor, på marknader, på gatorna i de stora kinesiska städerna. Hon samtalar och hon lyssnar. Hon skriver och det griper.

Det handlar om människoöden, om stor grymhet men, trots samlingens titel, också om en hel del kärlek.

Men Birgitta Lindqvist börjar i sin födelsestad Örebro. Det var där den röda färgen gick som en tråd genom hennes barndom och ungdom. Kärleken, julen, Första maj, demonstrationstågen mot USA:s krig i Vietnam.

Den röda tråden – så småningom förde den mig ända till Kina, skriver hon.

Den röda tråden finns här i hennes bok. Den drar genom århundraden av sagor, sägner och fasansfull nutida verklighet.

Med det röda sidenöverkastet, som hon köpte för många år sedan i en second hand-affär i Beijing fick hon barnmorskans berättelse om de nyfödda flickorna som vid förra sekelskiftet dränktes som kattungar. Flickorna som inte var något värda och som den nyförlösta modern aldrig fick se.

Att återfödas i en kvinnas kropp var det grymmaste straffet som kunde drabba en man, det berättas i den kinesiska sagosamlingen Liao Zhai. Det förstår man mycket väl av Birgitta Lindqvists noveller där genusperspektivet hela tiden är starkt närvarande.

De snörda fötterna som skapade så mycket lidande och som var kravet på en kvinnas skönhet.

Sagan om Askungen kommer faktiskt från Kina – det hade jag ingen aning om.

Ögonoperationerna är en del av dagens verklighet.

Dåtidens sagor är grymma berättelser, de nordiska folksagorna har här hårda konkurrenter.

I totalt 26 noveller för oss Birgitta Lindqvist på ett ständigt närvarande sätt genom dåtid och nutid. På knappt en sida (världens kortaste novell?) berättar hennes kinesiska lärarinna hur man avslöjar en spion.

Betydligt fler ord krävs när hon genom kocken Lao Wang ger oss historien om den grymma änkekejsarinnan Cixi.

Från det moderna Kina skildrar hon vad som kan hända i Shanghai by night.

”Har du tänkt på att det är samma regim i dag”, säger hennes tyska väninna Tina. Samma kommunistparti fast andra gubbar. Men det enda stället vi ser Maos porträtt på i dag är här.

En samling sedlar landar på bordet.

Dåtid och nutid. Från sagorna via kejsardömena och krigen, Mao, kulturrevolutionen och fredspristagaren Liu Xiaobos kärleksförklaring till sin hustru. Den smular sönder grymhet och förtryck, skriver Birgitta Lindqvist.

Hon är där, och vi är med henne.

Mer läsning

Annons