Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bodil Malmsten

Annons

Paradisiska Finistére är ett minne blott. Det ställe där jaget bor efteråt är inte bra. Lägenheten ska säljas, men marknaden är kärv. När den till slut säljs, återvänder jaget till ett i flera avseenden mer stagnerat och krångligare Stockholm. Grannen är otrevlig, eller åtminstone skrämmande och obehaglig, och hans hund likaså. Posten slarvar bort paket jaget skickat till sig själv från Frankrike. Det mobila bredbandet krånglar. Och hela tiden gäckar det pågående skrivandet av den där romanen om Edvard och ett Svek, en roman som inte riktigt vill hitta rätt form, rätt ton.

Bodil Malmstens fjärde ”logg”-bok fortsätter i samma ton och anda som de föregående. Ögonblicksbilder, samtidsnedslag, reflektioner – allt vävs samman till ett pågående projekt där blogg-Bodil, författar-Bodil, biografiska Bodil, offentliga Bodil etcetera försöker teckna en större bild av vad det innebär, kan man kanske gissa, att vara Bodil Malmsten.

Det börjar alltmer likna ett allkonstverk över det moderna subjektets splittring. I det avseendet är ambitionen betydligt högre än vad en sådan här samling till synes anspråkslösa texter tycks antyda. Samtidigt är den samling texter som ges under namnet ”Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag” just det – en samling trivsamma, igenkänningsbara, ibland roliga, ibland oroande, betraktelser över livet. I stort, i smått.

”Att det ska vara så svårt att leva!” utbrister jaget helt plötsligt. Bara för att i ögonblicket efteråt svara sig själv: ”Jämfört med vad då?” Det är först när blicken höjs som en löpsedel om svenskarnas ”svek” mot Melodifestivalen kan kopplas ihop med Sveket med stort S.

Det är banalt och kanske futilt. Det är definitivt långsökt, men sambandet finns där. Som en gnagande oro.

Mer läsning

Annons