Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Carl-Johan Vallgren

Annons

Grymhet, handlingsfattig vuxenvärld och så en storasysters oändliga kärlek till sin lillebror. Carl-Johan Vallgrens senaste roman ”Havsmannen” är ingen idyllisk folkhemsdröm. I stället handlar det om två barn som fötts in i en värld av föräldrar som inte har plats för annat än fylla och kriminalitet i sina liv.

Nellas och Roberts pappa åker in och ut ur fängelset och deras mamma super upp hela social- och barnbidraget. Räddningen från undernäring är skolans mat, men närvaro i skolan utsätter framför allt lillebror Robert för mobbning med våldsamma inslag.

Nella tvingas dagligen vara koncentrerad till 100 procent på att ta hand om sin två år yngre lillebror för att skydda honom mot mobbare, för att laga hans glasögon, för att ge honom mat och för att hjälpa honom med skolarbetet. Hon älskar sin lillebror över allt annat och han älskar henne.

De är varandras trygghet i en hård barnovänlig värld.

Som ett tröstande mantra säger Nella; ”Det finns en början och det finns ett slut. Och allt måste bli värre innan det blir bättre. Så är det i alla berättelser.”

Så även med Carl-Johan Vallgrens berättelse. För med hjälp av Nellas egen osjälviskhet och empati och en havsman som hon och en av hennes få vänner räddar, får boken ett slut. Lyckligt eller olyckligt, det får vara osagt. Men innan slutet kommer har Carl-Johan Vallgren varsamt förvaltat och nyttjat sagovärldens symbolik och skapat en modern saga i H C Andersen-anda. Med sparsmakat språk, känsloladdade skildringar och så en annan form av vidunderlig kärlek.

Mer läsning

Annons