Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Edmund de Waal

Annons

Vilken lycka att läsa en roman som ”Haren med bärnstensögon”, njutbart översatt av Margareta Eklöf. Författaren, engelsmannen Edmund de Waal, är egentligen världsberömd keramiker, men ett arv bestående av 264 ”netsuker” fick honom att börja skriva, vilket man skall vara tacksam för.

En netsuke är en japansk miniatyrskulptur i elfenben eller ebenholtz, mästerligt snidad, ofta signerad. Denna konstart uppstod under 1700-talet och ganska snart blev de små figurerna eftertraktade i hela Europa.

När de Waal ärvde sina dyrgripar blev han hänförd över deras utsökta skönhet och kände en stark längtan att forska i deras historia – och sin egen. För det var genom hans släktingar som de hade vandrat, ända från 1870-talet, och nu ville han veta i vilkas händer de legat.

Så rullas den upp, den fantastiska historien om den judiska släkten Ephrussi, utvandrad från Odessa vid Svarta havet på 1850-talet. Släktens äldste, Charles Joachim Ephrussi, född 1793, hade förvandlat en liten spannmålsfirma till ett betydande företag, och kring 1860 var familjen världens största spannmålsexportör och ägare till en väldig förmögenhet. ”Skrattretande rika”, som författaren säger.

Planer på expansion gör att man flyttar till Paris. Här byggs det palatsliknande Hôtel Ephrussi på rue de Monceau, vilket skulle stanna i släktens ägo i flera generationer.

Edmund de Waals forskning för honom vida omkring i världen, och hans djupdykningar i arkiv, brev, handskrifter och annan litte-ratur innebär hårt arbete i flera år. Men vilket underbart resultat! Han lyckas frammana bilder av dessa människor på ett fullständigt oemotståndligt sätt, man blir helt fascinerad av deras personligheter.

Där är Charles, konsthistoriker och kritiker i tidningen Gazette, umgängesvän med författare som Marcel Proust och bröderna Goncourt och ett gott stöd för konstnärer som Renoir och Degas – i hans arbetsrum hängde till exempel ett fyrtiotal impressionistmålningar!

En kusin till Charles, Viktor Ephrussi, blir nästa netsuke-ägare. Han är bosatt i Wien, i ett lika stort palats som Charles, och han får samlingen i bröllopsgåva. Hans hustru Emmy, en färgstark kvinna med smak för erotiska äventyr, förvarar netsukerna i ett vitrinskåp i sitt sovrum, där barnen tillåts leka med dem på söndagarna. Man lever ett angenämt liv, går på opera och teater, deltar intensivt i sällskapslivet och behandlas med vördnad och respekt. Man är ”assimilerad jude”.

Men mycket skulle förändras när andra världskriget bröt ut. Tyskarnas intåg i Österrike, judeförföljelserna, plundringarna av rika judars hem, Kristallnatten – allt detta tvingas familjen Ephrussi utstå. De förlorar med ens sin ställning och, värst av allt, sin respektabilitet. Nästan utblottade lyckas de lämna landet, och läsaren får följa barn och barnbarns vidare öden.

Jag minns särskilt den begåvade Elisabeth, dotter till Emmy och Viktor och författarens farmor, hon som blev professor i juridik. För att inte tala om hennes bror Iggie, esteten och modeskaparen som blir bankman, i god släkttradition. Han adopterar sin unge ”vän” Jiro och lever med honom i över fyrtio år.

”Haren med bärnstensögon” är oavbrutet spännande och ger läsaren en utomordentlig bild av ett oroligt sekel i Europas historia. De Waal skildrar sina släktingar med så stor inlevelse och kärlek att de till slut känns som ens personliga vänner. Hans stil är ledig och spirituell, men han väjer inte för den mörka sidan av släkthistorien. Att vara jude har aldrig varit lätt.

Mer läsning

Annons