Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det är det största projektet just nu"

Hur profilerar man bäst en stad? Genom att bygga spektakulära byggnader som Turning torso eller genom att utgå från vad som är unikt för platsen.
Örebros nye stadsarkitekt Peder Hallkvist lutar åt det senare.

Annons

Stadsarkitektens roll har genomgått stora förändringar.

Georg Arn, som var stadsarkitekt i Örebro mellan åren 1920-1951, ritade bland annat Konserthuset, Vasabron, Nikolai prästgård och Olaus Petri församlingshem, entrén till Norra kyrkogården, Nämndhuset, Idrottshuset och Varmbadhuset. Lägg därtill en mängd bostadshus, flera ombyggnader av skolor och en ny utformning av Stadsparken.

Över huvud taget kanske Georg Arn är den som gjort mest avtryck i centrala Örebro.

 – Man ser ju i många delar av Sverige hur stadsarkitekten tidigare har haft ett oerhört inflytande. Ofta hade de ett eget arkitektkontor vid sidan av det kommunala jobbet och förmedlade uppdrag till sig själva. De var i mycket envåldshärskare och resultatet blev blandat, , säger Peder Hallkvist.

– I de fall det rörde sig om en skicklig person blev resultatet kraftfulla miljöer som vi kan uppskatta även i dag. I andra fall, där personen var mindre skicklig, blev resultatet ofta uselt eftersom ingen granskat eller kritiserat projektet på ett tidigt stadium, säger han  och tillägger att man numera skiljer på planerandet och själva utförandet. Förr satt de här funktionerna ihop.

Kan man säga att stadsarkitekten i dag är mer av en koordinator och någon som formulerar övergripande idéer?– Ja, koordinator är ett bra ord. Det handlar om att hantera helheter och finnas med i många olika sammanhang. Som stadsarkitekt i dag har man flera olika roller – bland annat koordinator, bollplank, coach och inspiratör.

Rent konkret vad jobbar du mest med just nu?– Just nu funderar vi väldigt mycket på spårområdet genom staden från Svampen till Gustavsvik där Resecentrum är en del. Projektet går under arbetsnamnet ”Pulsådern genom den hållbara staden”. Sammantaget handlar det om flera olika delar men vi försöker se det som en helhet. Vi har märkt att det finns ett väldigt stort intresse från fastighetsägare, allmänhet och många andra. Det här är det största projektet volymmässigt som vi hanterar just nu.

Är det tänkt att ett framtida resecentrum ska integreras med den övriga staden på ett bättre sätt än i dag?– Ja, det är tanken. Det här är lite av en trend i Sverige just nu. Många städer arbetar med att försöka sätta ihop olika delar av staden och skapa bättre flöden. Mycket tyder på att vi kommer att få ett större resande i framtiden – och ett ökat kollektivt resande är något som vi också vill uppmuntra. Därför behöver man ett bättre fungerande Resecentrum.

De nuvarande resecentra som finns i jämförbara kommuner som Västerås och Linköping liknar i mycket Örebros Resecentrum. Samtidigt har det höjts röster för att bygga mer spektakulära anläggningar som sticker ut. I dag är det ju så att städer tävlar med varandra i ett race där det gäller att profilera sig.

Hur ser du på det där?– Det finns ju en idé i många kommuner om att sälja in staden genom ett resecentrum som är tänkt att uppfattas som spektakulärt. Men jag tror att det viktiga är att bygga ett resecentrum som kan fungera som en mötespunkt.

– De flesta resecentrum ligger i regel rätt centralt och har potential att bli mötespunkter även för andra än resenärer. Platser där man kan fika eller äta en bit mat eller bara vistas där. Det handlar om att skapa en knutpunkt som kan binda ihop ollka delar av staden. Resecentrum i Uppsala är ett exempel på hur man lyckats skapa en knutpunkt och binda ihop staden. Men själva stationshuset är inte särskilt spektakulärt, det är snarare ganska nedtonat.

– En annan intressant aspekt som rör den här diskussionen är att runt om i Sverige och Europa kan man se resecentrum som vill framstå som spektakulära men i själva verket är de här anläggningarna väldigt lika varandra. Då kommer man till frågan – hur sticker man ut?

– Jag tror att det är genom att bygga något som drar nytta av det som finns runt omkring, att försöka hitta något som är unikt för platsen och inte snegla mot vad man gjort i andra städer. Var det landar – om det blir en stor eller en lågmäld byggnad? – det får man fundera över. Men det kan inte vara ett självändamål att bygga en spektakulär byggnad.

Norrcitys framtid är en annan diskussion som engagerat många örebroare. Som boende i området har jag upptäckt att det här är en väldigt sammansatt plats. Det finns vackra jugendhus där de stora paradvåningarna i huvudsak bebos av en etablerad medelklass, i gatuplanet kämpar ofta små affärsrörelser för sin överlevnad, samtidigt finns det kulturinstitutioner som Nya China och Nya teatern, ett antikvariat och en affär som säljer konstnärsmaterial och på senare tid har det tillkommit ett café som säljer ekologiskt kaffe och en italiensk restaurang som unisont hyllats av gästerna.

Bilden av Norrcity är med andra ord långt ifrån entydig – ändå framställs stadsdelen nästan undantagslöst som ett sorgebarn.

– Jag kan hålla med om din beskrivning av stadsdelen. Det kan finnas anledning att komma tillbaka till diskussionen om att försöka utveckla det unika för en speciell plats. Under diskussionerna kring Norrcity har det kommit fram tankar om att utveckla stadsdelens egen karaktär och inte kopiera andra stadsdelar. Själv är jag ganska hoppfull när det gäller stadsdelen men jag har full förståelse för de näringsidkare som har problem. Jag tror att kulturlivet kan vara en positiv kraft och att mångfalden i området är en styrka.

– Snart är Rättscentrum klart och det innebär att det tillkommer en ny stor arbetsplats på norr. Och norr om Norrcity har vi rätt mycket mark som är sparsamt bebyggd där jag tror att det kan komma till nya arbetsplatser och även bostäder i framtiden. Det gör att Norrcity kommer att hamna i ett annat läge än i dag. Det här är en del av de förändringar som kan kopplas till ”Pulsåder-projektet”. Det kommer att ske stora förändringar – men det kommer att ta tid.

Mer läsning

Annons