Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En produktion som borde sätta framtida spår

Fame Visukalen
Örebro teater 5/5
Regi: Josette Bushell-Mingo
Koreografi: Ambra Succi
Musikalisk ledning arrangemang: Christer Christensson
Medverkande: Ronny Patrick Jacobsen, Maria Simonsson, Kalle Nilsson, Romel Belcher, Amina Ouahid, Frida Sollén, Mia Ray, Themba Tainton, Jenny Norén, Christian Dywik, Veronica Björnstrand, Juli af Klintberg, Carlos Villanueva Muller, Linus Lindman, Tommy Fransson, Joel Kankkonen med flera.

4 stjärnor

Annons

"You've got big dreams? You want fame? Well, fame costs. And right here is where you start paying - in sweat!"

Säger danslärarinnan miss Grant i inledningsvinjetten till tv-serien ”Fame” som visades under 80-talet på svensk television. En oerhört populär serie som byggde på filmen med samma namn från 1980.

Svettiga auditions

Svett är något som hela gänget runt det unika projektet ”Fame Visukalen” fått känna av under många månader. Förra året genomfördes audition för att hitta flera av de ledande rollerna bland unga amatörer. Flera hundra provade och ett fåtal antogs. Precis som på den fiktiva skolan i musikalen, New York High School of Performing Arts.

Men den stora skillnaden och det som gör just ”Fame Visukalen” så speciell är att den sammanför unga amatörer – hörande, döva och hörselskadade - med professionella artister – hörande, döva och hörselskadade - i en och samma föreställning. Två oftast mycket skilda världar integreras med hjälp av skådespeleri och musik. Det handlar om att få utlopp för kreativitet och leva ut sina drömmar. Oavsett dina förutsättningar. Det enda som gäller är lusten att stå på en scen. Precis som i ”Fame”.

Helt klart passandeEn mer passande musikal än ”Fame” går knappast att hitta just för Riksteatern i Örebro läns, Örebro länsteaters och Riksteaterns satsning. Flera starka karaktärer som tillåter sina skådespelare att blomma ut, en lika enkel som genial scenografi av Moa Möller och små separata och engagerade historier som hålls samman inom skolans väggar.

Lärarstaben med Örebro länsteaters Veronica Björnstrand som stram rektor och Linus Lindman som bohemen herr Scheinkopf tillika musiklärare ger stadga åt skolans vuxenvärld. Danspedagogen fröken Bell, spelad av Juli af Klintberg, och teaterläraren herr Myers, Carlos Müller Villanueva, står för de känsligt kreativa lärarna.

Tommy Fransson tuffaste rollenTuffaste rollen i skolans lärarkår, och helt strålande utförd, gör Tommy Fransson som skolans tolk herr Geinsburg. Han är överallt. Han tecknar och han talar. Finns och finns inte. Helt enkelt den förmedlande rollen mellan de två världarna.

Men det är elevernas personliga berättelser som gör ”Fame Visukalen”. Berättelser som möts för att gå vidare eller förändras. Iris, flickan som varje dag kommer i en limousin till skolan. Carmen som knaprar tabletter i sin strävan att nå berömdhet och slippa komma sig själv nära. Schlomo är grabben vars pappa är världsberömd musiker, men som nu vill hitta sin egen väg i musiken. Nick som redan är känd från tv-reklam och tv-såpor och nu vill bli en karaktärsskådespelare. Eller killen från gatan, Tyrone, som förnekar sin dyslexi och inte vill annat än dansa.

Språket är universellt Någon pratar, någon tecknar och någon både pratar och tecknar. Och det är helt ointressant vem som gör vad. För språket är universellt och framför allt är viljan till förståelse och till att mötas det övergripande. För både föreställningens aktörer och för publiken.

Det går självklart inte att komma ifrån att det också handlar om en ytterst kvalificerad musikal. Alltifrån enastående sånginsatser av Linus Lindman, Jenny Norén och Mia Ray och dansnummer av de unga, oerhört duktiga samt tajmade dansarna till soloframträdande med ett gripande kroppsspråk och skådespeleri utöver det ordinära av Ronny Patrick Jacobsen liksom alltid charmigt lealöse Kalle Nilsson. För att bara nämna några.

Publiken slipper tyngd

”Fame Visukalen” låter också sin publik ”slippa” den tunga rättvise-filten som tyvärr många gånger präglar föreställningar med amatörinsatser. Det måste vara lika och ingen får framhävas mer än den andra. Resultatet blir då långdraget och utan spets. ”Fame Visukalen” gör ingen skillnad och är inte heller orättvis, men här är det storyn och framträdandet som är i fokus. Inte de enskilda aktörernas väl och ve. Det ger resultat. För alla.

”Fame Visukalen” är ett lyckat projekt som måste sätta spår i framtida produktioner där olika världar möts och berikar varandra samt världen. Och det är precis det kultur handlar om.

Mer läsning

Annons