Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Friserad verklighet i sanningens tjänst

Annons

Man brukar säga att ibland överträffar verkligheten dikten. Skaparna bakom filmen ”Monica Z” som toppat biolistorna i veckor höll tydligen inte med. De utnyttjade sin ”poetiska frihet” som regissören Per Fly uttryckte det och friserade sanningen något.

Bland annat framställs Zetterlunds pappa som en inskränkt skitstövel som motarbetade hennes dröm att bli sångerska, medan han i verkligheten stöttade henne genom hela karriären. Ett annat exempel är en av filmens nyckelscener som skildrar en konsert med Monica och Bill Evans trio, då hon står på toppen av sin karriär. Problemet är bara att den konserten aldrig har ägt rum.

En som kritiserat hur ”Monica Z” förhåller sig till sanningen är filmaren Tom Alandh. Hans anseende inom branschen är skyhögt och han verkar aldrig behöva justera historien för att den ska passa honom. När man ser hans dokumentärer är det i stället just uttrycket ”verkligheten överträffar dikten” man kommer att tänka på.

Förra året handlade diskussionerna om ”Call girl”, filmen om Geijeraffären på 1970-talet där det antyddes att dåvarande statsminister Olof Palme hade gått till prostituerade, och dokumentärfilmen ”Searching for Sugar man” som anklagades för att bara lyfta fram vissa fakta om den amerikanska folksångaren Rodriguez. Att han redan hade haft en framgångsrik karriär i Australien utelämnades till exempel. Enligt flera kritiker överdrev dessutom filmen hans låtars roll i kampen mot apartheid.

När man skildrar verkligheten i filmer eller böcker måste man alltid välja bort vissa saker. Allt får helt enkelt inte plats. Sedan kan man vara mer eller mindre selektiv för att driva sin tes eller skapa ett spännande manus.

Ett aktuellt exempel är Hanne Kjöllers bok ”En halv sanning är också en lögn” där hon driver tesen att journalister missbrukar sin makt, att det är ”okej att luras om storyn är tillräckligt bra”. Flera som fått en släng av sleven i boken, bland annat Janne Josefsson och Gellert Tamas, har gått till motangrepp. De har pekat på faktafel i hennes bok och hävdat att Kjöller själv gör sig skyldig till just det hon anklagar andra för.

Kjöller försvarar sig med att ”som opinionsjournalist har man rätt till sina tolkningar. Jag har betalt för att vara subjektiv”.

Hon hade kunnat säga att dikten överträffar alltid verkligheten.

Mer läsning

Annons