Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Iron Man 3

Annons

ACTION. Marvel har gjort en poäng av att sist i sina filmer, när eftertexterna rullat förbi och musiken tystnat, bjuda de tittare som är tålmodiga nog att sitta kvar på en extra scen. Följaktligen dröjer förhandsvisningens publik och det är först under den väntan som det på riktigt står klart vad det här är för en film. I flera minuter är hela bioduken täckt av snabbt rullande rader med namnen på dem som arbetat med filmens specialeffekter. Antalet inblandade är nästan mer imponerande än själva effekterna. Men bara nästan. Efter de två första "Iron Man"-filmerna och inte minst förra årets "Avengers" ligger ribban högt och "Iron Man 3" är det snyggaste Marvel gjort hittills.

Ändå är det inte stormen av explosioner, demolerade fordon, kollapsande byggnader och luftburna vansinnesfärder som är den här filmens stora behållning. Inte heller är det Robert Downey Jr:s aldrig sinande svada av sarkasmer som gör "Iron Man 3" riktigt sevärd. Även om hjälten har bytt alkoholism mot posttraumatiskt stressymptom och har trubbel med sin plåtkostym så är bomber och bra repliker något som "Iron Mans" publik hunnit vänja sig vid. Vad som krävs för att hålla berättelsen om Iron Man vid liv i film nummer tre är en riktigt bra superskurk. Här kommer Ben Kingsley in i bilden. Som den svårfångade terroristen The Mandarin gör den brittiske karaktärsskådespelaren inte en, utan två, övertygande roller. Vändningarna runt superskurken och hans diaboliska plan är både överraskande och smarta.

Marvel har alltid haft en tydlig patriotisk linje i sina serier. Captain America uppfanns som bekant under andra världskriget för att höja moralen hos de amerikanska soldaterna och efter terrorattackerna den 11 september 2001 publicerades en specialutgåva där en gråtande Spindelmannen hjälplös ser på medan World Trade Center i New York rasar till marken. Samhällskritiken i "Iron Man 3" är långt ifrån dräpande, men när Iron Man ställs mot en bin Ladin-inspirerad terrorboss är det inte bara The Mandarin som får ta stryk. Mer än en käftsmäll landar också på USA:s krig mot terrorismen.

Mer läsning

Annons