Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kajsa hjälpte mig hitta min identitet 

Mina vänner kallar mig för en stalker. Föremålet för min förföljelse skulle vara Kajsa Grytt.
Men min förföljelse är av väldigt traditionell fanskapsnatur: jag åker gärna på hennes konserter. Jag köper lika gärna hennes plattor och jag läser glatt det mesta om henne.

Annons

Min relation till henne började 1982 med Tant Strul och plattan med samma namn. Kajsa var gitarrist och sångerska i bandet.

Jag hade precis gått ur gymnasiet i Karlstad och var helt uppslukad av punken och den efterföljande så kallade new wave-musiken. Jag köpte skivor för hela min lön jag fick från charkarbetet på Domus och gick på konsert varje fredag i Sundstas fritidsgård.

Tant Strul var bandet som bestod av endast tjejer och dessa unga kvinnor hjälpte mig att hitta min egen identitet. Innan Tant Strul klädde jag mig i en typ av unisex-kostym, men med långt hängande hår. Inget smink eller andra typiska kvinnliga attribut. Det sistnämnda var nämligen för våpigt i min värld.

Så kom då dessa unga kvinnor in i mitt liv. Sminkade och i kjol eller klänning. Starka, självständiga och musikaliska med låttexter som handlade om mig. Jag föll och har mer eller mindre sedan dess gått i kjol eller klänning. För det kan man bära utan att vara svag. Det berättade Tant Strul för mig.

Tant Strul splittrades och Kajsa bildade en duo med Malena Jönsson på klaviatur i samma grupp. Sen blev Kajsa soloartist.

Hennes solokarriär har varit upp och ner. Fem skivor sedan 1990. Men alla lovordade av en enad kritikerkår och av mig förstås.

Hennes röst och hennes texter berättar om glädjen, svårigheten och kraften i att vara född kvinna. När kärleken sviker, om förälskelsens galenskap, om stoltheten över att uppleva ett barn och om ren och skär lust till livet eller en man. Med en närhet som går rakt in i magen.

Kajsa Grytts nakenhet som artist och som människa har fått mig att åka till Folkets hus i Filipstad, engelska puben i Gnesta, Stadsträdgården i Örebro, Aggers hus i Östansjö eller releasekonsert på Strand i Stockholm. Samt många, många fler platser.

Något jag kommer

att fortsätta med så länge som hon bjuder på sin musik.

Just nu lyssnar jag intensivt på hennes nya singel ”Ensam”, kollar videon till samma låt och längtar efter albumet i höst.

Och så är vi förstås vänner på Facebook ...

Mer läsning

Annons