Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Ugglor brukar väl klassas som kloka

Annons

På Facebook har det de senaste veckorna rullat runt små fåniga enkäter om vilken färg man är, eller djur, i vilken stad man borde bo och sin egen mentala ålder. Ja sådana där saker som bara dyker upp på sommaren känns det som.

Man har tid att klicka på dem på skoj, svara på frågorna, ungefär som att man har tid att läsa tidningarnas horoskop när man ligger på en strand och slappar. Jag gjorde några av de där testerna.

Att jag blev svart var nog

ingen högoddsare. Mentalt har jag varit svartrockare i hela mitt liv även om jag aldrig levt ut den sidan av mig. Ja kanske med en släng åt punk och synth också. Av den anledningen var det väl heller ingen skräll att testet tyckte att jag skulle bo i Berlin. De svarta alternativa konstnärssjälarnas stad. Einstürzende Neubautens hemvist med sitt mörka industri-avandgardistiska oväsen. Men jag har aldrig varit där. Jag hade nog hoppats på Dublin, Rom eller kanske någon amerikansk cool östkuststad där man dricker Samuel Adams och lyssnar på okända band med skägg och stämsång. Eller var det 2005?

Sen blev jag en uggla men glömde läsa motiveringen. Fast ugglor brukar väl klassas som kloka så jag kan nog leva med det. De sitter där och blinkar med sina stora ögon. Orörliga tills natten kommer. Då lever de upp och börjar arbeta. Jaga möss och ooah hela natten. Passar mitt kynne rätt bra. Åtminstone den skrivande sidan av mig.

Till sist: Mental ålder? När jag tänker på ugglor och klokhet så tänker jag även på hög ålder även om det också måste finnas unga ugglor. Efter att ha svarat på frågorna hamnade jag på en mental ålder av 85 år. Jag skrattade högt. Har jag inte alltid sagt att jag lever med en gammal själ i min kropp. Men 85 bast var väl att ta i. Fast när jag tänker efter. Varför inte. Jag har redan börjat klaga på höga ljud, detta trots att jag faktiskt har börjat höra lite sämre på ena örat. Speciellt i stimmiga miljöer på barer och nattklubbar som jag sällan besöker numer.

Jag tar mig hellre en whisky

och läser gammelmedia. Som papperstidningar och böcker om Göran Tunströms dödsångest efter sin första hjärtinfarkt och Paul Austers självbiografi om kroppens åldrande. Paul är 67 år, Göran är död och jag är alltså 85. Det senaste testet såg jag nyss. Hur smart är du? Ett IQ-test. Men tyvärr. Krönikan är slut nu...

Tre semester­bagataller

Mer läsning

Annons