Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Matematiska övningar för knopp och själ

Annons

Den tyske filosofen Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646–1716) beskrev musik som ”hemliga matematiska övningar för själen, men själen vet inte om att den räknar”.

All musik och konst bottnar i det emotionella, i känslolivet. Men även hjärnan kan ha nytta av musik, när man lyssnar på den men framför allt om man utövar den.

Ny forskning av bland andra Anita Collins, filosofie doktor i neurovetenskap och musikpedagogik vid universitetet i Melbourne, visar att musiker ägnar sig åt avancerad hjärngymnastik varje gång de spelar på sitt instrument. Studier på musikers hjärnor har visat att alla delar av hjärnan aktiveras och stimuleras när de spelar, vilket utvecklar bättre känsla för både språk och matematik samt problemlösning och analysförmåga. Minnesfunktionen förbättras också.

Forskningen har inte funnit samma effekter hos utövare av andra konstarter. Kanske ligger det något i vad den franske författaren och tänkaren Stendhal (1783–1842) sade: ”Alla andra konstformer vill egentligen vara musik, den enda som inte avbildar något annat utan är något i sig själv.”

Regissören Ingmar Bergman närde hela livet en obesvarad kärlek till musik. ”Ord används för att dölja verkligheten, inte sant? Musik är ett mycket mer pålitligt redskap för kommunikation”, sade han till exempel i en intervju. Flera exempel på denna idé kommer till uttryck på ett eller annat sätt i hans filmer. Men han lärde sig aldrig att skriva egen musik eller spela något instrument. Till Bergmans försvar kan man kanske säga att hans hjärna verkar ha fungerat tillräckligt bra ändå.

En som däremot skrev massor av musik, men som hamnade i skuggan av hans böcker, var författaren Carl Jonas Love Almqvist. Han komponerade flera sångdikter och ett 40-tal pianofantasier. Nyligen kom musikforskaren Lennart Hedwalls musikaliska biografi ”Tondiktaren Carl Jonas Love Almqvist” (Gidlunds förlag) som visar hur musiken gick som en röd tråd genom Almqvists liv och hjälpte till att utveckla hans författarskap.

Jag undrar om alla typer av musik är utvecklande för hjärnan. Måste det vara hyfsat komplex eller ”finkulturell” musik som klassiskt och jazz, eller duger det med enklare låtar med tre ackord? Det har jag inte hittat någon forskning om, även om det förmodligen finns sådana studier.

Så spela, sjung och digga – din hjärna mår bra av det.

Mer läsning

Annons