Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Charmfull fantasi och lättsam ironi

Martin Mutter
Doppler – i kamp mot duktigheten
Baserad på romanen Doppler av Erlend Loe
Manus/ Textbearbetning: Jonas Hedlund
Medverkande: Jonas Hedlund Johan Renman
Regi: Mats-Arne Larsson
Musik: Johan Renman
Scenografi: Frida Thofelt
Kostym: Catherine Giacomini
Ljus: Johan Dahlström
Betyg 5

Annons

25 år har det gått sedan teater Martin Mutter fick namnet och sin första fasta scen i Örebro och det firade man i lördags med först öppet hus i lokalerna i grenadjärstaden och sedan premiär av föreställningen Doppler – i kamp mot duktigheten.

Får Doppler er att tänka på en roman med kultstatus av norrmannen Erlend Loe, så är det alldeles korrekt, för Jonas Hedlund har bearbetat den romanen till Martin Mutter-föreställningen. Dessutom spelar han själv alla roller! Fast helt ensam på scenen är han inte. Där finns också musikern Johan Renman, som på sin vibrafon följer spelet både som ackompanjatör och som motspelare. Tillsammans med regissören Mats-Arne Larsson och de övriga medarbetarna i ensemblen har de skapat en medryckande, humoristisk och ömsint föreställning som vänder sig både till gymnasister och vuxna. 

– Jag tycker inte om mänskor” deklarerar Andreas Doppler från sitt tält ute i skogen. Han har nämligen hoppat av sin vara-duktig-vardag och flytt från fru, barn och allehanda plikter och sitter nu och ugglar därute mol allena. Fast ändå inte helt. En älgkalv blir hans sällskap och i sanningens namn ska erkännas att hans tält inte slagits ned så särdeles långt från hemmet. Mera som när barnungar ”rymmer” hemifrån och kurar i lekstugan.

Nåväl långt borta eller nära har inte så stor betydelse, eftersom det viktigaste är att Andreas nu får tillfälle att fundera över tillvaron, över sitt förhållande till familj och vänner och framför allt till sin egen far, som just dött.

Jonas Hedlund har full koll på alla sina roller, på oss som publik och på scenen som han behärskar helt. Dråpliga analyser och påståenden väcker mycket skratt men rymmer också stänk av allvar: - Vad gör vi med våra liv egentligen?

Dessa mer kommenterande passager varvas med utbyggda scener ur verkligheten, när vår eremit tvingas ut ur isoleringen och plötsligt sitter i skolan på föräldramöte eller förhandlar om mjölkpriser i mataffären eller oförhappandes i vimlet stöter på sin hustru! Alla roller sköts av Jonas Hedlund i stort sett utan rekvisita och det funkar hur bra som helst. Torr byråkratprosa ställs mot vänlig vardagstöntighet och plötsligt ser vi som i en skrattspegel tillvarons små och stora förtretligheter. Det är mänskligt, rörande och mycket komiskt!

Samlaren, jägaren och krigaren lånar sina attribut till den mansvärld som Loe skildrar i Doppler samtidigt som författaren ju spinner hela berättelsen kring att Andreas traktar efter Ett eget rum och är i färd med att bygga ett monument över sin far med sina egna erfarenheter som byggstenar. Grannen Düsseldorf och Andreas utkämpar f.ö. en riktig strid innan papporna i sin frånvaro symboliskt förenar dem.

Jonas Hedlund kan sin Loe och har tillsammans med Johan Renman och Mats-Arne Larsson därför lyckats så bra med att omsätta romanens underhållande, distanserade, lätt absurda ton till scenen.

En målarpensel blir aldrig mer vad den var sedan man sett hur Jonas Hedlund använder den i Doppler – i kamp mot duktigheten! Den får stå som symbol för den här föreställningens charmfulla fantasi och lättsamma ironi.

Mer läsning

Annons