Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

David Helfgott

Annons

Vad säger man annat än att det var otippat? David Helfgott är en i det närmaste mytisk figur och att Örebro skulle bli först i Sverige med att presentera honom är just otippat. Så överraskande att djungeltrumman inte tycks ha nått övriga landet. Vi var knappt full salong som satt och gäspade. (Hans hastiga utflykt från turnéstoppet i Danmark hade givit att konserten genomfördes kl. 21!)

Men gäspningarna kvävdes när den märkiga uppenbarelsen verkligen klev in på scenen, mumlande och med tummarna troget sträckta i vädret.

Helfgott är nämligen ett levande bevis för musikens kraft. Hans märkliga liv från lovande konsertpianist till institutionaliserat vårdfall har skildrats i filmen Shine, från 1996. Filmen utgör en viktig del av myten om David Helfgott. Filmen och Rachmaninov.

Helfgotts förhållande till den stora ryske pianisten och kompositören är viktig och han bjuder också på musik av bl a Rachmaninov.

Musikaliskt, kan man snällt säga att all musik ligger kvar i honom, likt levande, pulserande pianorullar i ett mekaniskt piano. Med de märkligaste pauser, accenter och tempi – frustande och i en evig monolog för sig själv och tangenterna. Och för oss! Hans sceniska närvaro är fullständig och han lyckas krypa upp i våra knän. Vi vill alla hålla om det förvarslösa barnet vars teknik är en mogen pianists men vars själ är ett barns.

Starkast är intrycket från hans tolkning av Liszts ”Apres une Lecture de Dante” där hans märkliga förhållningssätt till stycket ger en sorts förklarande ljus till Listzs udda komposition. En lyskraft som kommer alla rykten om att han bara är medial bluff på skam .

David Helfgott är en märklig fågel som sjunger livets lov. Han lever sitt eget soundtrack.

Mer läsning

Annons